kedjor, en ocean m. m.), eller har kolonin varit afskild en längre tid, eller äro såväl hicknings- som vinterstationerna och flyttningsvägarne annorlunda beskaffade, samt bafva slutligen kolonisterna haft att härstädes konkurrera med andra arter, än i hufvudområdet, så har afarten antagit så mycket mer förändrad natur. Kolonisternas afkomlingar bafva lämpat sig derefter i enlighet med lagarna för ka-rakterernas divergens och utvecklingens vexelverkau, samt på grund af naturligt urval af de for ombytet mest egnade individerna *). liesultatet kalla systematikerna till art eller varietet, allt efter huru långt förändringen skridit framåt. I enlighet med denna uppfattning äro de af L. Brehm uppställda, ofta öfverklagade, subspecies blott skilda lokala raser, som häcka och flytta isolerade från grannländernas individer samt bibehålla sin typ så länge isoleringen fortfar, i fall densamma ej starkare fixerat sig. De enligt Midden-dorti'**) uti norra Sibirien förekommande två parallel formerna af arktiska djur-arter kunna anses hafva uppkommit på samma sätt. Enligt den nu gifna framställningen af flyttfoglarnes spridning och uppkomsten af nya former behöfver man, för att förklara samma arters närvarande utbredning och tillvaron af nära beslägtade former, ingalunda tillgripa geologins långa tiderymder samt höjning och sänkning af kontinenter, utan samma orsaker, som hafva verkat i all tid, verka ännu i dag; förändringarne fortgå ständigt och småningom samt komma just derigenom att undgå uppmärksamheten. Först sedan de under geologiska tidsskif-ten blifvit accumulerade, representera olikheterna skilnaden emellan högre systematiska enheter, slägten, familjer m. m. •) Joinför Darwin, Om arternas ursprung; — samt E. Häckel, Gene-relle Morpliologie, II: Allgemeine Entwickelungs-Geschiehte der Organismen. Berlin 1866 (kapitlet XIX: Die Descendenz-theorie und die Selec-tions-tlieoric). **) Middendorff, Sibirische Beise. Bd. IV, Hft 2, 1S67 sid. 801.