Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Bibliotekarien Lars Wåhlin, Ännu några ord om utlåningssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låntagarnas nummer ordnade samlingen af inneliggande kort, den nya boken
framtages, på lånekortet öfverstrykes det gamla och tillskrifves det nya numret
jämte datum, hvarpå kortet kastas i en vid utlåningspulpeten befintlig korg,
där dagens kort förvaras för att sedermera sorteras in i den efter låntagarnas
nummer ordnade serien af å biblioteket befintliga kort.1
Vid användande af det Browneska systemet måste man efterse i den
återlämnade boken utlåningsdatum äfvensom bokens signatur för att finna
det vederbörliga bokkortet, taga detta ur kortpåsen och sticka det i bokens
kortficka, framtaga den nya boken och uttaga dettas kort samt insätta det i
kortpåsen, hvilken sedan kastas i en korg eller dylikt, hvarjämte den nya
boken förses med datumstämpel; korten sorteras sedan efter bokens signatur
(eller nummer) i grupper för hvarje dag.
Då det väl icke kan vara idealet för ett expeditionssystem, att det
medför så litet skrifning som möjligt, utan fastmera att det öfverhufvudtaget
kräfver så få handgrepp som möjligt och rör sig med minsta möjliga apparat,
synes det i Göteborg använda systemet knappast kunna sägas stå efter det
Browneska i fråga om expeditionens enkelhet.
Vid tider, då biblioteken äro jämförelsevis mindre besökta, utföres hela
arbetet ledigt af en person; vid starkare tillströmning är det vanligen fördeladt
pä två, så att en medhjälpare uppsätter och tager ut böckerna, under det att
föreståndarinnan framtager bokkorten och gör anteckningarna å dem. För öfrigt
finnes det naturligtvis icke något, som hindrar att vid förefallande behof
expeditionen fördelas på ännu flera personer, då hvarje expedient kan arbeta
oberoende af de andra.
Som en väsentlig fördel hos det Browneska systemet anföres, är man
utan vidare undersökning finner de försumliga låntagarna. Det är sant, att
i Göteborg måste man för detta ändamål genomgå korten, hvilket ju alltid
medför något besvär, men särdeles betungande blir det dock icke, då arbetet
härmed icke behöfver utföras vid en bestämd tidpunkt utan kan förläggas
till delar af dagen, då expeditionen är mindre liflig, eller utom expeditionstid,
hvarjämte det här icke behöfver företagas hvarje dag.-
Och det är att märka, att den ifrågavarande fördelen, hvilken framhållits
såsom utmärkande för det Browneska systemet, alldeles icke är inskränkt
till detta, utan fullt ut lika väl kan vinnas med det i Göteborg använda
systemet, blott lånekorten ordnas i grupper för hvarje dag i stället för i en
fortlöpande följd. Så var verkligen också från början meningen att göra i
Göteborg, hvarföre de för lånekortens förvarande afsedda lådorna förseddes
med 15 fack, i hvilka korten skulle cirkulera. (Utlåningsterminen är här
fastställd till 14 dagar.) Af flera skäl kom likväl detta icke till utförande.
Skulle emellertid framdeles en ändring synas önskvärd, behöfver man endast
ordna om korten och taga till en datumstämpel, utan att i öfrigt
expeditions-sättet rubbas. Hittills har dock icke anledning funnits härtill.
Men å andra sidan erbjuder det i Göteborg använda kortsystemet vissa
fördelar, som icke eller icke lika lätt kunna nås genom det Browneska. Först
och främst ge lånekorten en tablå öfver hvad hvarje person läst. De, som
1 Korten skulle naturligtvis också, om man finner det lämpligare, kunna ordnas
alfabetiskt efter låntagarnas namn.
2 1 förbigående sagdt, kan man ju skrifva ut yrke och adress på lånekort likaväl som
på kortpåsar, så att man vid utfärdande af påminnelser icke behöfver gå till registerboken,
och så göres numera i Göteborg. Adresserna skrifvas med blyerts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
