Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Alfred Jensen, Henryk Sienkiewicz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom för trånga, och så begaf han sig (1876) ut på sin stora litterära
upp-täcktsresa tvärs öfver, den nordamerikanska kontinenten, något som i hög
grad skärpte hans blick, vidgade ämnessfären och utbildade hans konstnärliga
stil. Några af hans amerikanska berättelser synas mig höra tilj det bästa,
som flutit ur Sienkiewicz’ penna: “/ kampen för bröd“, en upprörande
skildring af polska emigranters lott i nya världen, den förtjusande, tragiskt
rörande kärlekssagan “Fram öfver prairierna“ och i främsta rummet *
Fyr-vaktarn vid Aspinwall*, den i sin enkelhet sublima historien om den gamle
polske fyrvaktarn, som genom den återupplifvade bekantskapen med Mickiewicz’
epos “Herr Tadeusz* glömmer sitt ansvarsfulla värf och därför lider grymt
straff. Målningen af hafvet är storartad.
Sin egentliga ryktbarhet vann han dock vid hemkomsten till Polen, där
han grep sig an med den stora trilogien: uMed eld och svärd*,
ÄStörtfloden“ och *Herr Wolodyjwoski* (“Lille riddarn"), 1884—89, en historisk
roman-cykel i 13 volymer och 222 kapitel. Ämnet var ett utmärkt val:
Polens vanmakt och begynnande upplösning i midten af 1600-talet, då den
inre anarkien blottade många svagheter i det polska konungadömet, och då
farliga fiender anryckte från olika håll — den fruktade kosackhöfdingen
Chmielnicki från öster, Karl X Gustaf från väster och turkarne från söder.
Men trots alla olyckor fanns dock ännu den polska ridderlighetens glödande
fosterlandskärlek, och det vardt en inhemsk valkonung, Jan Sobieski,
för-unnadt att vid Wien rädda både sitt land och det kristna Europa från turkames
framfart, hvilket behandlades i triologiens afslutning, På ärans fält. Den
väldiga stridstaflan har en bred ram med stor massverkan, spännande episoder
af romantisk art, och själfva stilen är utmärkt i sin historiska tidstrohet. En
konstnärlig förtjänst ligger ock däri, att de uppdiktade personerna, t. ex. den
dråplige skräflaren och dryckeshjälten Zagloba och den lille äfekogskranke, i
fäktkonst oöfvervinnerlige herr Wolodyjowski, äro bättre tecknade än de rent
historiska. Åtskilliga brister — upprepningar, osannolikheter i de romantiska
äfventyren, ojämnhet i komposition och ensidighet i krigsskildringar — kunna
icke bestridas, men triologien skall i alla fall bevara ett hedersrum i den
polska vitterheten och saknar motstycke i något annat lands litteratur.
Ett annat ämne ur Polens äldre historia gaf Sienkiewicz stoffet till
romanen Korsriddarne (1900), skildrande Tyska ordens besegrande i slaget
vid Griinwald-Tannenberg 1410. Själfva det historiska materialet är här
svårare att behandla på grund af den “gråa“ medeltidens dunkla karaktär, men
är dock mer genomtänkt än i den stora triologien, och karaktärsteckningen är
djupare och mångsidigare, särskildt i fråga om de religiösa nyanserna.
Sienkiwicz’ djupaste och finaste historiska grepp är utan tvifvel den
välbekanta romanen från Neros dagar, uQuo vadis?*, som fått en exempellös
stor utbredning i alla civiliserade länder och i yttre framgång öfverträffar allt,
som förut skrifvits i romanform om den stora brytningen mellan hedendom
och kristendom — t. ex. Viktor Rydbergs i originalitet öfverlägsne “Den
siste athenaren* eller ryssen Merezjkovskis “Julianus apostata“. Ingående
historiska och lokala studier gjorde Sienkiewicz synnerligen förtrogen med
Rom, som för öfrigt ofta varit behandladt i den polska romanlitteraturen,
och med utomordentlig skicklighet har han fördelat skuggor och dagrar hos
den borttynande antiken och den uppspirande kristendomen.
Karaktärsteckningen, som delvis stöder sig på klassiska författare, är utmärkt, t. ex. den *i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
