Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Axel Hirsch, Folkbiblioteken i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller det lokala anslaget får användas till annat än bokinköp, inbindning
eller tryckning af katalog (således ej till hyra, bibliotekariearvode m. m.)
Bibliotekets angelägenheter skall vårdas af en styrelse bestående af minst
fem personer. Styrelsen utser bibliotekarie. Biblioteket skall vara uppställdt i
lämplig lokal och regelbundet vissa tider i veckan kostnadsfritt eller mot låg
afgift hållas tillgängligt för allmänheten. Boksamlingen skall vara försäkrad
mot eldskada. Böcker af osedligt innehåll få ej införlifvas med biblioteken,
hvilka äro underkastade inspektion af vederbörande folkskoleinspektörer.
Utförliga statistiska uppgifter skola årligen inlämnas. Statens årliga anslag är
60,000 kr. hvaraf 50,000 utgår direkt till folkbiblioteken och 10,000 kr.
tilldelas sådana centrala föreningar, hvilka verka såsom förmedlingsanstalter åt
biblioteken eller upprätta vandringsbibliotek (t; ex. de nämnda
studentföreningarna i Uppsala och byråerna i Stockholm).
Enär förordningen blott varit i kraft sedan 1 januari detta år, är det f. n.
ej möjligt att lämna några utförligare uppgifter från de svenska
folkbiblioteken, men några siffror af allmännare intresse torde dock meddelas.
I Stockholm finnas 8 bibliotek, som upprättats och underhållas af stadens
territoriella församlingar. De ha under de senare åren undgått en
föryngringsprocess, och ett af de mera betydande bland dem, Kungsholms bibliotek,
hade 1905 46,589 boklån. Vidare märkas 6 bibliotek upprättade af
Folk-bildningsförbundet, hvilka år 1905 utlämnade 26,286 boklån och hade 88,800
besök i läsrummen. Det största folkbiblioteket i hufvudstaden är Stockholms
arbetarebibliotek, som äges af 131 till ett biblioteksförbund sammanslutna
arbetareföreningar. Det har filialer i olika delar af staden och utlämnade
1905 82,507 boklån. Om man därtill ligger flera större bibliotek Sprättade
af nykterhets-, K. F. U. M.- och andra föreningar visar det sig, att Stockholm
ej är vanlottadt i afseende på tillfällen till läsning. En störr6 centralisation
af stadens bibliotek i och för nedbringande af kostnaderna är dock ett
önskemål, som gör sig alltmera gällande.
Stockholms stadsfullmäktige understödja med 12,000 kr. årligen
Folkbildningsförbundet och Arbetarebiblioteket.
Den stora handelsstaden Göteborg har särdeles tillfredsställande
biblio-teksförhållanden. Det Dicksonska folkbiblioteket, det enda som i afsende på
byggnad och inredning kan jämföras med Amerikas och Englands “Public
libraries“, har tillkommit genom en enskild donation 1861. Staden har
upprättat 2 bibliotek, som 1905 utlämnade 36,612 lån och hade öfver 62,000
besök. Göteborgs arbetarekommuns bibliotek utlämnade samma år 6,934
boklån. Af intresse äro äfven de 6 läsrum för arbetare, som anordnats af
stadens utskänkningsaktiebolag (som arbetar efter det numera äfven i
utlandet bekanta “Göteborgssystemet“), och som åtnjuta rikligt understöd af
stadsfullmäktige. Dessa läsrum äro till hälften läslokaler, till hälften
nykterhetskaféer och hafva årligen flera hundra tusen besök. Många fack- och
föreningsbibliotek finnas också, hvaraf framgår att rikets andra stad, liksom
dess första, erbjuder den läslystne goda tillfällen till studier, men att
splittringen äfven här är ett framträdande kännetecken.
Välförsedda folkbibliotek finnas äfven i de flesta större städerna, i Malmö,
Helsingborg, Luleå, Norrköping, “Sveriges Manchester“, (24,000 hemlån) m. fl.
Landsbygdens bibliotek, bland hvilka sockenbiblioteken (numera
kommun- eller församlingsbiblioteken) äro af den ojämförligt största betydelsen»
förekomma olika talrikt i de olika länen. Hedersplatsen intages af landska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
