Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Axel Hirsch, Folkbiblioteken i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pen utefter. Dalälfven samt kring Mälaren, hvarjämte på senaste tiden ett
starkt intresse för folkbildningens spridande gjort sig gällande i framtidslandet
Norrland, hvarest vi ofvan polcirkeln råka ett par af landets tidsenligaste
sockenbibliotek. Anslagen äro mycket små: 5 öre per invånare är redan ett
högt anslagsbelopp, men den nya biblioteksförordningen kommer helt
naturligt att ha till följd högre lokala bidrag.
Antalet band i ett sockenbibliotek kan variera från ett eller annat
hundratal till ett par tusen. De äro vanligen öppna en eller två gånger i veckan,
ofta på söndagarne. Såsom bibliotekarie fungerar en folkskollärare vid
åtminstone 8/4 af biblioteken.
Lånen äro oftast afgiftsfria. I afseende på bibliotekens tekniska
hand-hafvande reder man sig i allmänhet med de enklaste hjälpmedel. Tryckta
kataloger äro emellertid alls icke ovanliga. På landsbygden förekomma äfven
talrika bibliotek vid bruk och industriella anläggningar i allmänhet.
Som redan nämndt spela vandringsbiblioteken en betydande rol i det
svenska folkbildningsarbetet. Dylika bibliotek, i allmänhet innehållande 50 —
60 band af växlande innehåll, uthyras af de nämnda studentföreningarna,
flera föreningar och bokförmedlingsbyråer i Stockholm och Göteborg,
nykterhets- och ungdomsorganisationer samt af några större bibliotek såsom
Stockholms arbetarebibliotek och Luleå folkbibliotek.
Landstingen i de olika länen hafva ägnat vandringsbiblioteken stort
intresse och anslagit medel till upprättandet af dyljka i och för cirkulation inom
länet. Biblioteken äro stationerade vid folkhögskolorna och uthyras därifrån
ofta till elever, som slutat kursen vid skolan och sedan tjänstgöra som
pio-niärer för spridandet af bildningsintressen i sin hembygd. Några landsting
hafva anslagit 1,000 kr. flera år i följd, för upprättandet af vandringsbibliotek.
Järnvägsstyrelsen har för järnvägstjänstemän upprättat ett helt system af
vandringsbibliotek, hvilka cirkulera mellan stationer, på hvilka tågpersonalen
stannar öfver vid längre turer. Äfven för de i flera afseenden vanlottade
järn-banebyggnadsarbetame har järnvägsstyrelsen låtit upprätta vandringsbibliotek.
Förre ecklesiastikministern Fridtjuv Berg, som inlagt stor förtjänst om den
svenska biblioteksrörelsen, har nyligen väckt förslag om anordnandet af
vandringsbibliotek för folkskolans lärjungar. Föreningar, som upprätta
vandringsbibliotek, kunna erhålla intill 1,500 kr. i statsunderstöd.
Det torde framgå af det föregående, såväl att biblioteksrörelsen hos oss
är stadd i tämligen kraftig utveckling som ock att denna utveckling sker i
synnerligen fria och skiftande former. Den svenska biblioteksrörelsen präglas
af decentralisation i motsats till den strängt genomförda centralisation, som
under statens ledning genomförts exempelvis i Norge. De svenska
biblioteken ha utvecklat sig efter olika lokala och andra förhållanden samt de skilda
biblioteksstyrelsernas eller bibliotekariernas åsikter och insikter. Man har
förebrått oss att vi ej skänka den modema bibliotekstekniken tillräckligt stor
uppmärksamhet. En viss käma af sanning ligger måhända i detta påstående,
men man bör observera, att vi först på sista tiden erhållit bibliotek, som äro
så pass stora, att de med framgång kunnat tillägna sig den nya
biblio-teksteknikens framsteg. Öppna hyllsystemet förekommer, såvidt jag vet,
ingenstädes i vårt land, indicatorn blott på ett och annat ställe. För klassifikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
