- Project Runeberg -  Folkbiblioteksbladet / 1906 /
62

(1903-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Axel Hirsch, Folkbiblioteken i Sverige - Nicolaj Tschechof, Det ryska folkbildningsarbetet utanför skolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bokuppställning använda vi, liksom tyskarna, mestadels bokstäfver och
siffror, hvarvid bibliotekarien antingen följer sitt eget sunda förstånds
ingifvelser eller de råd och anvisningar, som meddelats honom af någon
bokförmedlingsbyrå. Det Dewey-Cutterska decimalsystemet är icke populärt i Sverige.
Det förefaller oss alltför onaturligt och godtyckligt i sin uppdelning af
litteraturen och de beteckningar vi skådat, ha snarare framkallat undran än beundran.

Vid utlåningen begagnas i flera af de större biblioteken det Brownska
systemet, hvilket öfverallt visat sig förträffligt och förtjänt af sitt rykte. Olika
former af enkortsystem förekomma ock i städerna, på landsbygden använder
man sig fortfarande oftast af utlåningsjoumal. Kortkataloger komma alltmera
i bruk.

Sverige saknar för sitt yrke särskildt utbildade bibliotekarier, någon
biblioteksskola finnes ej, och den handledning som gifvits i samband med
sommarkurser och vid andra tillfällen, ha varit af relativt underordnad betydelse.

Den svenska folkbiblioteksrörelsen äger sedan 1903 ett eget organ,
Folkbiblioteksbladet, som utkommer en gång i kvartalet, innehållande
bokrecensioner, bibliotekstekniska uppsatser, notiser från in- och utländska bibliotek
samt i öfrigt allt hvad som kan vara af intresse för folkbiblioteken.
Tidskriften medföljer i närmare 3,000 exemplar Social Tidskrift, och utkommer
äfven själfständigt.

        Axel Hirsch.

Det ryska folkbildningsarbetet utanför
skolan.



Af Nikolaj Tschechof (Moskva)[1]

Den ryska folkbildningens nuvarande tillstånd är ett resultat af de två
sista decennierna. Det är ännu icke så särdeles länge sedan Ryssland hade
att uppvisa så få skolor, att endast mycket få lyckliga kunde få del af
elementarundervisningen. Och ännu i dag erhåller icke på långt när hela den
skolvuxna ungdomen ens den nödtorftigaste undervisning. Under sådana
förhållanden är det en naturlig följd, att ännu en stor massa fullvuxna hvarken
kunna läsa eller skrifva eller besitta några andra skolkunskaper. Det beräknas,
att i Ryssland 84 % af hela befolkningen äro analfabeter. Bland den
uppväxande ungdomen minskas likväl antalet af sådana med hvart år, som man
kan se af nedanstående uppgifter om bildningstillståndet bland rekryter. Af
samma siffror kan man också bilda sig ett omdöme öfver den roll, semstvon
spelar vid kulturens höjande.
Procentsatsen af skrif- och läskunniga rekryter.
år 1878 år 1888 år 1898
Semstvoguvernement 21,3 33 59
Guvern. utan själfstyrelse 20,8 25,2 56


[1] Med förläggarens benägna medgifvande aftrycka vi dessa sidor ur det intressanta
arbetet “Ryssland skildradt af ryssar“, hvilket omnämndes i Valdemar Langlets
recension i förra numret af tidskriften. Verket, som är under utgifning på Alb. Bonniers
förlag, skall omfatta cirka 12 häften à 75 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbbl/1906/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free