Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Nicolaj Tschechof, Det ryska folkbildningsarbetet utanför skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men äfven de skrif- och läskunnigas bildning kan omöjligt anses
tillräcklig, försåvidt den inskränker sig till kursen i folkskolorna. Därför gör
sig behofvet af anstalter för de fullvuxnas utbildning allt mera kännbart.
Sådana anstalter äro: söndags- och aftonskolor för vuxna, populära
uppläsningar, systematiska kurser med vidsträcktare program och slutligen
folkbiblioteken och läsesalarna.
I den historiska återblicken nämnde vi redan, hurusom i början på
60-talet söndagsskolorna uppstodo och sedan åter indrogos. Efter fem, sex år
började sådana skolor åter öppnas, dels vid prästseminarierna och dels på
initiativ af privatpersoner, men alla dessa lefde icke länge. Endast den år
1871 i Charkof af fru Ch. Altschevski grundade söndagsskolan var det beskärdt
att öfverlefva alla de andra och spela en stor roll i den ryska folkbildningens
historia. Länge var denna skola så godt som den enda i sitt slag, och först
efter 80-talet blef det lättare att få till stånd nya söndagsskolor, som nästan
alla bildades efter Charkofskolans mönster. Böcker och skolmateriel skaffas
genom på privat väg insamlade medel, och undervisningen lämnas gratis af
frivilliga lärare och lärarinnor. Här undervisas nu på sön- och helgdagar i
tre till fyra timmar och då och då också på en eller två aftnar i veckan.
Men endast på söndagslektionema, d. v. s. på 30—32 lärodagar om året,
lyckas det eleverna att tack vare sitt intresse och sina ifriga bemödanden
under loppet af tre år genomgå hela folkskolekursen. De lära sig läsa
häpnadsväckande fort, i regeln på sex till sju söndagar. De, som redan förut
kunna läsa och skrifva, få sina kunskaper kompletterade genom föreläsningar
i geografi, historia och naturkunnighet.
För närvarande finnas sådana söndagsskolor i nästan alla
guvemementsstäder och i de större kretsstäderna äfvensom ett icke ringa antal på
landsbygden. Och nästan öfverallt äro de åstadkomna på privat väg, ibland, fast
icke alltid, med understöd af sociala inrättningar.
Till stor skada för det vidare utbredandet af söndagsskolor var den i
början af 90-talet af undervisningsministeriet utfärdade bestämmelsen, att
man icke längre finge vända sig till det med anhållan att få öppna
söndagsskolor, utan skulle begära tillstånd af kyrkoförvaltningen. Härigenom ställdes
de nya söndagsskolorna i beroende af prästerskapet, och många af dem fingo
en klerikal anstrykning, hvarmed större delen af det bildade samhället icke
kunde sympatisera. Denna förordning upphäfdes först år 1904.
På tal om söndagsskolorna, hvilkas officiella program inskränker sig till
folkskolekursen, bör också omnämnas de här och där befintliga, mera omfattande
kurserna för vuxna arbetare och arbeterskor, af hvilka några småningom
förvandla sig till verkliga folkuniversitet.
I Petersburg, Moskva, Odessa, Jekaterinoslaf och några andra städer
gjordes försök att organisera universitetskurser för arbetare, men de flesta af
dessa företag strandade, icke därför att man saknade åhörare eller föreläsare,
eller därför att man icke förfogade öfver tillräckliga penningmedel, utan helt
enkelt därför att undervisningsministeriet lade en oräknelig massa hinder i
vägen och på alla upptänkliga sätt bemödade sig att paralysera hvarje dylik
verksamhet.
Vida mera spridda äro däremot de s. k. populära uppläsningarna, som
hållas för personer utan alla slags förkunskaper, ja, som till och med icke
kunna läsa och skrifva. Ämnesvalet vid dessa uppläsningar lider likväl starkt
förfång af undervisningsministeriet, som anser, att man icke för fullvuxna får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
