Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Valdemar Langlet, Folkbibliotek och föreläsningsföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antagligen lika gärna lämna sin skärf till en föreläsningsförenings bibliotek som
till ett kommunalt sådant. Ja måhända till och med hällre, ty man skall
känna sig mindre bunden. Ett sådant anslag kan nämligen utan så stora
skrupler dragas in, om det kniper med finanserna i kommunen, under det
att man drar sig för upprättande af ett kommunalt bibliotek, åt hvilket man för
anständighetens skull tycker sig fä lof att allt framgent lämna bidrag. Jag
säger icke därmed vare sig att man verkligen skulle vara så kvick med att
draga in föreningsanslaget, eller att man icke skulle kunna draga in det till
kommunalbiblioteket om det gällde. Men jag tänker på det psykologiska
momentet, då det först blir fråga om anslagets beviljande. Och jag menar,
att ett som har en mindre bindande karaktär då har lättare att gå igenom.
För öfrigt är man på landsbygden i allmänhet mycket tacksam för hvad
föreläsningsföreningama bjuda och ställer sig — med en del markanta
undantag — särdeles välvillig till deras sak. Äfven kommuner med små medel
understödja ofta sådana föreningar. Jag tror därför, att man icke ogärna skulle
se att ett eventuellt bibliotek på orten komme under samma förvaltning. Och
har man öfver hufvud medel att bevilja, så skall man troligtvis gärna bevilja
dem just i samband med de medel, som anslås för föreläsningsverksamheten.
Statsanslagets bestämmelser äro i bådadera fallen en stark sporre, ty den
förmån, som man vid egen uppoffring för saken åtnjuter genom statens
kontanta bidrag, är något synnerligen reellt, som den svenska bonden med sitt
nyktra förstånd lätt förstår uppskatta till sitt värde.
Genom föreläsningsverksamheten väckes eller höjes läslusten i en icke
ringa grad; ett begär efter vetande, som förut måhända endast fanns latent,
framträder och begär att tillfredsställas. Man skall därför i en kommun med
föreläsningsförening finna det alldeles i sin ordning att anslag beviljas till ett
bibliotek. De långa vinterkvällarna i vårt nordliga land medge ju ock att
förhållandevis rätt mycken tid användes för läsning, i synnerhet sedan
hemslöjden i många trakter — tyvärr — så godt som alldeles utdött.
Mera subjektivt sedt, om jag så får säga, skola folkbiblioteken själfva
ha mycket stort gagn af en förbindelse med föreläsningsföreningama. Dessas
föreståndare ha ju tid efter annan tillfälle att samråda med föreläsarna — och
där föreläsnings/tfr&ufld? bildats — med hvarandra, och kunna då erhålla
många värdefulla vinkar och råd med afseende på bokval. Jag skulle hålla
det för alldeles omöjligt, att de nedslående erfarenheter som Ingers omtalat
från Skåne — huru bibliotek anlagts medelst rekvisition till ett antikvariat af
för så och så många hundra kronor böcker (hvarför icke lika gärna så och
så många kilo?) — skulle kunna ifrågakomma vid bibliotek som upprättats
af föreläsningsföreningar. De personer som stå i spetsen för dessa äro i
allmänhet ej i saknad af erfarenhet och omdöme och skola förvisso gå till
väga på mera rationellt sätt, när det gäller att upprätta bibliotek. De
bevista vanligen alla föreläsningar själfva och träda som oftast i personlig
beröring med föreläsaren samt ha i alla händelser lätt att veta till hvem de
skola vända sig för att få råd. Deras “folkbildningssamvete-, om jag så får
säga, hindrar dem förvisso från att någonsin anlita den antydda lättvindiga
utvägen.
Liksom lifaktigheten och omdömet vid bokanskaffningen skulle
fördelaktigt påverkas genom föreläsningsföreningarnas öfvertagande i det stora hela
af biblioteksrörelsen på landet, så antar jag också att bokutlåningen därpå
skulle väsentligt vinna både i omfattning och kvalitet. Om möjligt borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
