- Project Runeberg -  Folkbiblioteksbladet / 1907 /
130

(1903-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningsarbetet om hand. Men våra nuvarande föreläsningsföreningar böra
demokratiseras för att vinna förtroende bland folket Detta hade bort ske
redan förut, ty nu ha mångenstädes inom landet (särskilt i landskapen
kring Dalälven) två olika föreläsningsrörelser uppstått, den officiella
föreläs-ningsföreningens och de organiserade arbetarnas. Hade statsrevisorerna
påpekat, att vissa föreläsningsföreningar hava en olämpligt sammansatt
styrelse och att deras ämnesval här och var är sådant, att den publik, för
vilken de avsetts, lyser genom sin frånvaro, då hade statsrevisorerna
säkerligen kommit med en berättigad anmärkning. Föreläsnings- och
biblioteksföreningen (som vi kunna kalla den av mig förordade typen) bör
sålunda stå i intim kontakt med de bildningsföretag, som finnas inom
nykterhets- och arbetarrörelserna. De på platsen förefintliga
studiecirklarna skulle arbeta i förbindelse med föreläsnings- och
biblioteksför-eningen, vilken skulle tillgodose deras önskningar såväl vid bokinköp
som vid val av föreläsningar. Och att dylika föreningar även skulle
kunna anordna folkhögskolekurser torde väl ej behöva påpekas.

Själva resultatet av denna plan blir nog tämligen lika med det kand.
OLsson avser, ehuru vägarna dit ej löpa jämsides. Slutsatsen blir således,
att jag anser, att demokratiserade föreläsningsföreningar så vitt möjligt
är även böra bli biblioteksföreningar.

• *

*



Liksom på alla andra områden spelar kooperationen en viktig roll
vid biblioteksarbetet.

Som bekant hava vandringsbiblioteken i vårt vidsträckta, glest
befolkade land med dess sönderskurna kuster vunnit en högst avsevärd
utveckling och tiotals folkbildningsanstalter hava upprättat dylika
boksamlingar. Avgiften för hyrandet av vandringsbibliotek är så vitt
jag vet — densamma över hela landet: 3 kr. pr månad. Emellertid är
efterfrågan på vandringsbibliotek olika stor i olika delar av landet och
anstalternas förmåga att tillfredsställa behovet också olika stor, och det
händer nog ofta, att den ena anstalten är överhopad med rekvisitioner,
som ej kunna effektueras, under det att den andra har flera av sina
bibliotek stående hemma.

Vad vore då naturligare än om t. ex. Folkbildningsförbundet i
Stockholm, låt oss säga 1 gång i månaden, från de olika anstalterna finge
emot-taga uppgift å de rekvirenter, som ej kunnat tillfredsställas, eller ock
på antalet bibliotek, som stå lediga? Förbundet borde naturligtvis ha
alla de olika vandringsbibliotekens kataloger. Genom denna kooperation
kunde ju en utjämning av anbud och efterfrågan äga rum till ömsesidig
båtnad.

En viss samverkan i denna riktning har tidvis ägt rum mellan
Folkbildningsförbundet å ena och Verdandi och Heimdal å andra sidan.

En viss kooperation, samverkan, kan ske redan mellan 2—3
bibliotek i mindre, intill varandra gränsande kommuner. Bokinköpen kunna
nämligen ske efter samrad, sa att ej dupletter och tripletter inköptes
av samma böcker, så framt de ej hörde till de standard-arbeten, som
böra finnas i varje boksamling. Efter någon tid kunde nyinköpen bytas
mellan de olika biblioteken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbbl/1907/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free