Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett steg längre på denna väg vore en sammanslutning mellan de
olika biblioteken till en länsförening, vilken upprättade ett länsbibliotek,
innehållande dyrbarare böcker och mera rent vetenskapliga arbeten, som
på rekvisition sändes till de olika biblioteken (och kanske ock till
enskilda personer). Det har ofta och med rätta framhållits, bl. a. av
Enoch Ingers i Folkbiblioteksbladet, huru svårt det är för personer ute
på landsbygden, lärare och andra, att komma åt böcker för något
grundligare självstudier, då Kungl. Biblioteket, universitetsbiblioteken i Uppsala
och Lund samt stadsbiblioteket i Göteborg endast undantagsvis utlåna
böcker till personer å landsbygden. För dessa skulle länsbiblioteken,
vilka på sina ställen måhända kunde ansluta sig till moderniserade
stiftsbibliotek, bliva till stor nytta. I länsbiblioteken skulle
hembygdslittera-turen vara rikt representerad. Från länsbiblioteken skulle
vandringsbib-lioteken utsändas till de fasta biblioteken inom länet, till
föreläsningsför-eningar, studiecirklar o. s. v. Dessa vandringsbibliotek skulle dels vara
av den vanliga typen, d. v. s. innehålla litet vald litteratur inom flertalet
viktigare ämnesgrupper, dels s. k. specialbibliotek, innehållande litteratur
inom en enda ämnesgrupp, t. ex. svensk historia, socialekonomi o. d.
Länsbibliotekarien skulle naturligtvis kunna meddela råd och
upplysningar i olika frågor, t. ex. rörande statsbidraget, anskaffandet av
biblio-teksmaterial etc.
Aven för städernas del är bibliotekskooperation av nöden, här under
form av centralisation. I flertalet av våra städer finnes en hel mängd
olika boksamlingar, som ofta var för sig för ett tynande liv, men som
sammanslutna skulle göra en betydande insats i folkbildningsarbetet.
De många små biblioteken borde förenas till ett centralbibliotek med
filialbibliotek i olika delar av stadens ytterkant, om detta visade sig vara
av nöden. Centralisation betyder här liksom i det rent ekonomiska livet
förvaltningskostnadernas nedbringande till ett minimum och större
effektivitet i driften.
Ett hinder mot den önskvärda sammanslutningen är nog ofta
biblio-teksägarnas skilda meningar i socialt och politiskt avseende. Men kunde
ej den neutrala litteraturen föras samman i ett centralbibliotek och den rent
agitatoriska eller sekteriska litteraturen fortfarande kvarstå i
förenings-biblioteken?
Kooperationen är sålunda önskvärd i våra städer. I stället för många
mindre bibliotek, som äro öppna en eller två gånger i veckan, få vi ett
större, som kan hållas tillgängligt varje dag. Större lättnad följer för
allmänheten att erhålla vad den önskar.
Men kooperationen kan drivas ännu längre. De enskilda biblioteken,
såväl i stad som på land, länsbiblioteken, och de centrala
bokförmed-lingsanstalterna kunde bilda en hela landet omfattande sammanslutning,
en landsorganisation.
Förvisso finnes det många gemensamma angelägenheter, som kunde
föras fram med mera eftertryck och till större effekt, om en dylik
sammanslutning kom till stånd. Organisationen skulle behandla
folkbibliotekens rabattfrågor, vidtala förläggarna att utgiva särskilda
biblioteks-upplagor med hållbarare papper än i de vanliga, vilket nog kunde
förverkligas om organisationen kunde garantera inköp från 7—800
bibliotek. Dessutom skulle organisationen kraftigt kunna främja en angelä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
