Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och om vikten av att anse denna första kurs och dess, som det är att
hoppas, efterföljare etidast som ett steg i den rätta riktningen. Ty
detta gäller blott en kurs på några veckor, genomgången av personer
som vid sidan av sin egentliga verksamhet idka biblioteksgöromål. Men
målet måste vara års- eller flerårskurser för utbildande av bibliotekarier
jämnställda med den övriga lärarpersonalen. När man formulerar det
ideella kravet sålunda, inställer sig emellertid omedelbart det ekonomiska,
som ju utgör det förstnämndas nödvändiga förutsättning.
Biblioteks-utvecklingen i denna riktning kostar nämligen pengar och mycket pengar.
Och det blir deras uppgift som det vederbör att lägga an på dels att
röra sig så ändamålsenligt som möjligt och inom den trånga
begränsning som rådande ekonomiska förhållanden påtvinga, men dels även, och
i ännu högre grad, att oavlåtligt rikta sina bemödanden på att spränga
och vidga den ekonomiska ramen.
Med alla medel bör den ej alltför sällsynta villfarelsen skingras, att
nästan vem som helst kan sköta ett bibliotek, att tjänstgöringen där
endast består i att lämna ut och ta emot böcker och att således såväl
utbildningstid som avlöning kunna vara minimala. Jag tillåter mig att
i detta sammanhang citera ur en förträfflig artikel i Svenska Dagbladet
av Gustaf Stridsberg. Författaren anför att börja med docenten K. G.
Westmans ord i en artikel i Pedagogisk tidskrift för 1904:
»En skolreform står för dörren, och huru mycket som än kan förefalla
osäkert om dess slutliga drag, synes den likväl komma att medföra en nyhet,
den valfria undervisningen. Men ett bortväljande av ett ämne måste betecknas
som ett oting, om det icke motsvaras av en fordran på ökade självstudier i ett
annat. Med ett klassiskt uttryck från 1840—il års riksdag kan man under
sådana omständigheter beteckna bokrummet som ’ett nödvändigt supplement till
själva skolundervisningen’.»
Själv yttrar herr Stridsberg i fortsättningen av sin artikel:
»Det är ej nog med att möjligheterna till undervisningens omläggning till
en mycket högre grad av självverksamhet så gott som helt och hållet vila på
en reform av skolbiblioteken. Den så högst viktiga frågan om skapande av
möjligheter i Sveriges mindre städer för lättare åtkomst av den högre bildningens
litteratur är förknippad härmed. Ty enligt den nu gällande läroverksstadgans
159:e paragraf ingår det i läroverksbibliotekariens uppgift att »hålla biblioteket
öppet till begagnande för lärare och lärjungar ävensom för andra inom staden
eller orten boscUta personer.* Dessa sista spärrade ord äro, eller snarare kunna
bliva, av den största vikt. Ty teges denna sak om hand på det rätta sättet,
öppnas liär en möjlighet att erhålla kommunala anslag och att göra dessa nu
sa styvmoderligt behandlade bibliotek till en helt annan och betydelsefullare
institution.–-Fullföljes uppslaget på allvar, kan därav följa både en
djupgående reform av mer ån välbehövlig art i undervisningen och väsentligt ökaae
oildningsmöjligheter i många samhällen Sverige runt. Men därtill fordras även
att allmänheten visar sig uppfatta den till det yttre så föga märkvärdiga frågans
vikt.»
Vad folkbildningsrörelsen och biblioteksverksamheten beträffar, måste
den senare bli den centrala, den framför föreläsningsverksamheten
dominerande. Det gäller nu framför allt att föra vårt folk från det talade
ordet till det lästa, från det medelbart givna till det omedelbart
tillägnade. Föreläsningarna äro ju visst nödvändiga som väckande, som
ledande fram till böckerna; men så snart de tendera till att undantränga
eller ersätta dessa, är stor fara å färde. Och den faran heter —
halv-bildningens försumpning. Gurli Linder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
