Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bibliotekarierna för allmänheten, varigenom bibliotekarien genom sin
beröring med människor och sitt umgänge med dem inom biblioteket, lär
känna dem och deras önskningar samt sättet att uppfylla dessa. Och
mig synes, att bland de viktigare ämnen, som böra förekomma i en
biblio-teksskola bör vara just det att lära de blivande bibliotekarierna att med
intresse och takt umgås med allmänheten, så att de vinna dess förtro*
ende och därigenom bliva i stånd att fylla sin ansvarsfulla uppgift som
folkuppfostrare.
Naturligtvis finns det människor med medfödd människokärlek och
medfödd takt och därav en naturlig lätthet att umgås med andra
människor. Men å andra sidan är det just genom beröring med allmänheten,
som hos en bibliotekarie upptäckas dessa egenskaper, och självklart är,
att det även är genom umgänge med allmänheten, som förmågan att
uppfatta och förstå andra ytterligare övas och intresset härför växer.
Vidare finns det många människor, som sakna den naturliga fallenheten
att på ett behagligt och angenämt sätt umgås med en för dem
personligen mer eller mindre bekant allmänhet. Många sådana människor
kunna icke ens lära sig det, men om de under sin utbildningstid icke
fä tillfälle att genom beröring med allmänheten lära känna denna sin
oförmåga, komma de, sedan de blivit utexaminerade bibliotekarier, att
jämt och ständigt ställas öga mot öga med en allmänhet, vars krav och
önskningar de icke förstå, för vars strävanden de icke hysa något
intresse, och vilken för dem därför helt enkelt kommer att framstå som
en hop frågvisa och besvärliga människor. Allmänheten å sin sida
kommer snart nog under fund med bibliotekariens brist på sympati för dess
strävanden och känner sig sårad av det sätt, varpå den behandlas, och
blir därför snart bortskrämd från det bibliotek, dit det borde vara
bibliotekariens högsta önskan att se den komma i så stort antal som möjligt.
Vad jag med ovanstående velat påpeka, är att en av en modem
bibliotekaries viktigaste egenskaper är förmågan att förstå och att
behandla allmänheten, att denna förmåga eller frånvaron därav först
upptäckes genom beröring med allmänheten, och att därför en
biblioteks-skola bör vara förbunden med ett bibliotek, som är avsett för en större
allmänhet. Då skola biblioteksskolans lärare snart upptäcka, vilka av
skolans lärjungar, som äga och vilka som sakna förmåga att rätt
behandla allmänheten. Och det synes mig vara det enda riktiga, att, som
fallet är i Förenta staterna, vid utfärdande av betyg från bibliotekssko*
lor lägga den största vikt vid dessa lärjungarnas rent personliga
egenskaper, så att dessa sedan få sitt särskilda omnämnande i betyget. Ett
sådant omnämnande, ehuru mindre beaktat, känna vi redan här i landet
i våra svenska provårsbetyg för elementarlärare.
Skälet till, att dessa förhållanden knappast funnit något beaktande
hos tyska bibliotekarier eller i tyska biblioteksskolor, är nog att söka i
den omständigheten, att de tyska biblioteken icke, som de amerikanska,
ha sitt intresse i främsta rummet riktat därpå att genom ett aldrig
svikande tillmötesgående draga till sig så många som möjligt av ett
samhälles medlemmar och vinna dem för den goda litteraturens uppfostrande
inflytande. Det förefaller mig nämligen, som om de tyska biblioteken
icke sträva efter att vara uppfostringsanstalter, utan som om även
Tysklands folkbibliotek vore ämbetsverk med stränga former och med tjänste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
