- Project Runeberg -  Folkbiblioteksbladet / 1908 /
153

(1903-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på en halvt rationalistisk, halvt österländsk grund förnekar de kristna
dogmerna och i sin strävan efter förståndsmässig klarhet åsidosätter det
mystiska, det översinnliga, som dock i större eller mindre grad är
förknippat med den religiösa tron. I detta, likasom i många andra
avseenden, erbjuder Tolstoj en påtaglig likhet med sextonhundratalets
raskol-niker, vilka i sin opposition mot tsar Peters politiska reformer och mot
den ortodoxa statskyrkans förmenta »nyhetsmakeri» blevo snarare
reaktionärt verkande än reformatoriskt väckande. Tolstojs *Bekännelser»
äro emellertid en mycket värdefull psykologisk självbiografi, som sprider
åtskilligt ljus över hans personlighet, som trots skenbara motsägelser
utvecklat sig med en orubblig följdriktighet.

Mycket av Tolstojs ohållbara överdrifter förklaras och ursäktas i viss
mån därav, att han bedömt ailmänt-mänskliga förhållanden ur en
ensidigt rysk ståndpunkt och att han på äldre dar förlorat kontakten med
det yttre, verkliga livet, som han vill eller tror sig kunna omskapa genom
sina abstrakta konstruktioner. Och den okritiska beundran, som från så
många håll slösats på alla hans läror och hugskott, torde ha varit ägnad
att ytterligare driva honom ut på de djärva slutledningarnas hala.is.

Men såväl genom sina skönlitterära skrifter som genom sitt rigoröst
sedliga patos och sina teoretiska förlöpningar framstår Tolstoj såsom en
typisk ryss av samma jättelika dimensioner som en Peter den store. Och
när historien en gång ställt honom på hans rätta plats i
samhällshistorien såsom den siste store raskolniken med världsrykte, skall det dock
återstå tillräckligt mycket, som vi kunna beundra både hos författaren
och hos människan.

é

*



En förteckning på de svenska översättningarna av Tolstojs talrika
skrifter är här överflödig. Det allra mästa har utkommit på Albert
Bonniers förlag (början gjordes år 1885 med »Anna Karenina») i tolkning av
Valborg Hedberg.

Litteraturen om Tolstoj är ofantligt rik och ökas dagligen. Men en
fullt tillförlitlig biografi, som omfattar även hans senare levnadsår, saknas
ännu. I svensk översättning äga vi Paul Birukoffs »Tolstojs liv och
verk» (1906), och i svenskt original J. Stadlings »Tolstoyana» (1906)
samt en okritisk levnadsteckning av dansken Otto Lund i övers. (1905).
Bland själsstudier märkas i främsta rummet ryssen Merezjkovskijs på
svenska översatta böcker om Tolstoj och Dostojevskij. För övrigt hava
många svenska litteraturforskare sysslat med honom, däribland H. E.
Larson i Ny Sv. Tidskr. (1888), Karl af Geijerstam (1893), E. Wrangel
i »Estet, studier» (1898), Nils Erdmann i Finsk Tidskr. (1898) och Hellen
Lindgren i Ord och Bild (1904) samt undertecknad i Finsk Tidskr.
(1902) och i tredje delen av Rysk kulturhistoria (1908).

Alfred Jensen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:29:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbbl/1908/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free