Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 62 —
De, som önska praktisk utbildning, torde göra väl uti att hålla på
kristendomsundervisningens bibehållande 1i barnaskolan. Om denna
undervisning lämnas vind för våg, prisgiven åt all möjlig godtycklighet.
finnes sannolikhet för att den avkristning, man hittills ofta utan skäl
ordat om, kan bliva verklighet. Det kunna väl dock de flesta vara ense
om, att ett samhälle utan religion ej är så lätt att ordna praktiskt, och
icke ha vi väl någon anledning utbyta kristendomen mot någon annan
lära. — Men om en person utan religion ej är en praktisk medborgare,
så är den religionsundervisning, som ej kan omsättas i praktiken, ej
heller värd att kallas praktisk. Därför gäller här som i övriga
skolämnen att avlägsna den tanklösa utanläsningen. Ögonmärket bör vara att
bibringa lärjungen åstundan att i Kristi efterföljd bliva en god människa
och nyttig medborgare. Att kristendomens grundsanningar för detta
ändamål givas i en för barn lämpad form, som ej stöter dem ifrån sig
genom sin svårförståelighet, är ju ett gammalt önskemål, och man hoppas
ju vara ett gott stycke på väg till denna frågas lösning.
Modersmålet bör även vid undervisningen behandlas så, att eleverna
ej nödgas pluggläsningsvis proppa huvudet fullt av oförståeliga ramsor
ur t. ex. form- och satsläran eller beträffande stavsättet långa rader av
regler och undantag och undantag från undantagen — allt utan praktiskt
värde för livet. Av större vikt är, att ungdomen genom praktiska
övningar vänjes att snabbt och redigt framställa sina tankar i tal och skrift,
att vid uppsatsskrivningen ämnen ofta väljas med hänslutning till olika
sidor av näringslivet, o. s. v. Skolbibliotek med lämpligt bokurval och
god ledning böra ingenstädes saknas. De vid undervisningen använda
läseböckerna böra inrymma sådana för barnasinnets fattningsförmåga
avpassade livfulla skildringar, vilka lämna helgjutna bilder av vårt lands
natur och folk, samhälls- och näringsliv. Början härtill är ju också gjord.
Litteraturläsning bör mera komma till sin rätt och bedrivas så, att
barnen läras icke blott läsa men ock på egen hand studera, umgås med
och använda goda böcker, så att innehållet tillgodogöres. Därmed ha de
fått ett gott medel till fortsatt utbildning, på vilken plats i livet de än
bli ställda.
Amnena räkning och geometri giva ju rika tillfällen till praktisk
tillämpning på det dagliga samhälls-, närings-, yrkes-, hushållslivet och
vad det nu må kallas, och sådana tillämpningar saknas ju ej i de
nuvarande kurserna, ehuru man å andra sidan torde behöva ännu mycket
mera därav. Här kan behandlas såväl kons vinterföda och det
ordentliga diket, dess vinklar, dimensioner, o. s. v., som ock slåtterarbetarens
och dikesgrävarens ordentliga kost och dagavlöning etc., och allt detta
och mera sådant kan alltså finna en för barnen lämpad behandling t. o. m.
utan införandet av jordbrukslära såsom särskilt undervisningsämne.
Stor möjlighet att tillgodose kraven på praktisk utbildning erbjuder
också naturkunnighetsundervisningen. Icke så, att de elementära
kunskaperna genom uteslutningar må förfuskas, men så, att framställningen
i vissa fall må göras mera fyllig beträffande det näraliggande, mindre fyllig
beträffande sådant, som är av avlägsnare intresse. Huruvida någon del
av lärostoffet redan å folkskolans stadium kan med fördel inpassas i en
framställning om vårt lands förnämsta närimesgrenar bör väl prövas
under iakttagande av att ensidighet undvikes, och att anordningen
fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
