Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 136 —
Vägarna dit, ja, de kunna vara olika. I Kristiania har man som
hekant följt centraliseringsprincipen, ett enda stort bibliotek, med
utlåningsstationer i olika stadsdelar samt en filial, vilken dock mera är att
betrakta som ett fristående barn- och ungdomsbibliotek. På den vägen
har man lyckats utmärkt — där! I Köpenhamn åter finnes intet
stort centralbibliotek och inga utlåningsstationer, men däremot åtta
kommunala bibliotek av en typ, närmast liknande de bättre av våra
stockholmska församlingsbibliotek, men naturligtvis alla under en gemensam
styrelse. Skulle vi nu välja, så vill jag likväl inte rekommendera
någotdera av dessa »system» för Stockholm. Vad vi behöva, det blir ett
jämförelsevis rikligt centralbibliotek, med 4 å 5 goda filialer, rätt långt ut
i de olika stadsdelarne. Dithän borde vi också kunna nå inom rimlig
tid och utan allt för stora kostnader. Då de här ovan nämnda biblioteken
i Stockholm tillsammans förfoga över bortåt 70,000 band, så kunde även
med en ganska omild gallring av gammalt och värdelöst likväl nog mycket
återstå för att bilda grundstommen i en kommunal biblioteksorganisation,
sedan staden genom överlåtelse på sig eller på annat sätt förvärvat de
olika boksamlingarne. Arskostnaden bör till en början kunna hållas inom
en ram av c:a 50,000 kr., inclusive löner till en personal av 10 personer,
och den utgiften får inte avskräcka om man verkligen något vill.
Dessutom ha vi att räkna med ett par kommunala donationer, ur vilka medel
kunna påräknas, den Forsgrénska fonden samt Danelii donation, den
sistnämnda dock först om ett tiotal år disponibel för biblioteksändamål.
Nästa ränteutdelning på 250,000 kr. från Forsgrénska fonden anser jag
emellertid böra helt eller till mycket stor del anslås till det offentliga
kommunala biblioteket, antingen 1 och för själva starten, om den ej redan
ägt rum då, eller ock till en betydande utvidgning. Den allmänna
opinionen måste på lämpligt sätt väckas och intresseras för en fråga av så
obestridlig betydelse som denna, och främst må vi söka vinna medverkan
av presscn, vilken hittills nästan väl mycket negligerat den svenska
folkbiblioteksrörelsen.
Slutligen är det att hoppas på, att den utredning, motionären nu i
första hand payrkar, blir sa allsidig och ingående som möjligt, att där
lämnas rum för saväl de teoretiska som ock framförallt för de rent
praktiska insikterna.
Stockholm den 235 nov. 1909. Fredr. Nilsson.
III.
Överbibliotekarien Dahlyren vid Kel. Biblioteket har i en interview
1 Sv. D. uttalat sig som följer:
- Centraliseringen av folkbiblioteksrörelsen är en idé, som för länge sedan
slagit igenom flerstädes i utlandet och särskilt 1 Amerika. där den även omfattar
de stora veteoskapliga biblioteken. Det är otvivelaktigt. att centraliseringen i
Amerika medfört. de största fördelar: ifråsa om ett dvlikt sammanförande av
fölkbiblioteken under en cgemensan huvudorganisation är jag övertygad, att det
skulle vara till stort sacn även höos oss. Däremot kan jag absolut icke
förorda en liknande förändring ifraga om de vetenskapliga bibhioteken.
En upprycknming av fölkbibhoteksrörelsen. som apotekare Enell avser med
sin motion, är nog behövlig, men realiserandet kommer utan tvivel att stöta på
stora svårigheter, aäav vilka den största är koöostnaden. Huvnudstadens ohika
församlingar äca redan större eer nundre folkbibliotek. natorhietvis självständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
