Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 148 —
och omgivning är mest konsekvent genomförd i boken om »Livsslaven».
en gripande samhällsskildring framsprungen ur levande verklighet.
Icke minst därför att Lies böcker giva läsaren ro att tänka, ha
de en karaktärsdanande betydelse som få. Och för oss svenskar
uppenbara dessa livsskildringar andra och större sidor hos det norska folket.
än dem vi under dagskampen varit i tillfälle att skönja.
I. Zangwill. Ghettons barnbarn. En studie av ett egendomligt folk.
Översättning från engelskan av Naemi OÖssian-Nilsson. (A.-B. Ljus.
Pris 4:50.)
En starkt utpräglad individualitet är oftast framsprungen ur något
personligt livsöde, som haft makt att utforma ett särdrag hos karaktären
i större mått än det vanliga. Judarna representera framför andra
individualisten bland nationerna. Med sin blandning av ädla och
frånstötande egenskaper bär detta folk till insegel en storslagenhet, vilken
pekar tillbaka på den väldiga tragik, som genomgår dess historia: att
vara folket utan fädernesland. De gamla traditioner 1i lära och liv, som
iakttagits med helig vördnad av Juda söner och döttrar, har hållit detta
folk på ett egendomligt sätt isolerat, med den ena generationen bunden
vid den andra som länk vid länk. Och dock börjar denna kedja, som
hållit samman genom århundraden, att brista, och judafolket står inför
ett nytt tragiskt öde, som bildar slutakten i den stora förskingringen:
det att assimileras med andra nationer. Den andliga kris, som betecknas
av de gamla judiska åskådningarnas brottning mot civilisationens
kosmopolitiska betraktelsesätt, har även nått fram till Ghettons skumma gränder,
där den gamla tanken om Juda kommande tusenåriga rike förr lyst
som en eldstod om natten.
Brytningarna mellan nytt och gammalt inom judarnas sfär ha fått
en mästerlig tolkare i den engelske författaren Israel Zangwill, som, själv
jude, besitter den intimaste kännedom om den värld han skildrar. Man
njuter av den psykologiska säkerhet, parad med humor och självkänsla,
som är författaren egen. Av Zangwills böcker ha förut utkommit i svensk
översättning »Från Ghetton», »Ghettons drömmare» och »Ghettons barn».
Den nu i svensk dräkt föreliggande boken »Ghettons barnbarn» utgör i
viss mån en fortsättning av den sistnämnda, ej ifråga om någon
sammanhållande handling, men såtillvida att flera av de i »Ghettons barn»
nämnda personerna här åter uppdyka, ehuru 1 ett annat livsskede.
Huvudintresset samlas omkring den till Londons ghetto invandrade
polske juden Moses Ansells dotter Ester, som nu ej längre är den lilla
fattiga flicka, vilken fran hopade hushållsbestyr stal sig till boken,
utan fullväxt. adopterad av en rik medelklassjude, bosatt i West Ends
fashionabla stadsdel, med tid och resurser att tillfredsställa läslust och
skönhetslängtan. Men trots lyckan kan hennes själ ej komma till
harmoni. Hon är som en växt, uppryckt ur den mark, där den grott.
Intrycken från barndomen, från den förfallna vindskupan 1i Ghetton, där
svälten ofta var gäst och där ett ringa ting kunde bringa glädje, ha satt
för djupa spar 1 hennes simne. Sa blir hennes inre tummelplats för
kampen mellan nytt och gammalt, mellan ghetton och världsstaden.
Kontlikten drives upp till sin höjdpunkt under det oförstående
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
