Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 93 —
fullt gjord, med fint öra för de engelska ekonomiska termernas bästa
svenska motsvarighet.
Arbetet är en betydelsefull förstärkumg i vår torftiga
nationalekonomiska litteratur och bör läsas av alla, som vilja söka tränga in till något
djupare begrepp om grundlinjerna för det ekonomiska livets gestaltning.
Och vem känner icke det behovet i våra dagar?
M. M—s.
Edv. Lehmann, Uppfostran till arbcte (Kulturbiblioteket N:r 9. Hugo
Geber, 2: 25).
Denna bok är av synnerligt stort intresse särskilt för lärare och
uppfostrare, men även hos den bildade allmänheten bör man kunna
förutsätta öppen blick för den oerhört viktiga fråga förf. behandlar:
ungdomens uppfostran genom skolan. Kort och koncist lämnar d:r Lehmann
en översikt över de skolsystem, som under olika tider varit förhärskande
och belyser deras karaktäristiska kännetecken genom väl valda utdrag
ur de stora pedagogiska författarnes skrifter. Genom kritik av bristerna
i de olika historiska systemen och i den nu rådande undervisningen
framträda konturerna till författarens eget program, vars väsentligaste
principer nära överensstämma med de tankar, som i praktiken omsatts
vid den snillrike negerpedagogen Booker Washingtons skola i Tuskegee,
där. han lyckats att till verkliga karaktärer och goda medborgare upp- .
fostra tusen och åter tusen till synes föga utvecklingsmöjliga unga negrer.
Medlet har varit väckandet av aktning för och kärlek till arbetet hos
denna ungdom, som först fått bygga upp skolhusen och från åkertegarna
måst hämta sitt livsuppehälle, innan den mera »teoretiska» kunskapen
bibringas dem. Vad Booker Washington velat är skapandet hos eleverna
av the feeling of mastery and growing power, vilka svåröversatta ord
närmast kunna tolkas som känslan av förmåga att med egna krafter
kunna finna sig tillrätta i och behärska omgivningen och känslan av
växande personlig kraft. I förbigående sagt är det en utpräglad
anglosaxisk uppfattning, som B. W. här ger uttryck ät, nära besläktad med
tankarna hos Carlyle och Ruskin.
D:r Lehman påvisar, huru den överdrivna uppodlingen av de andliga
förmögenheterna, utvecklingen av teoretisk verksamhet under i regeln
fullständigt försummande av kroppen och åsidosättandet av det praktiska
livet medför urartning. Känslan härav har rent instinktivt tagit sig
uttryck i sportens kraftiga utveckling, och förf. ger på tal härom
engelsmännen ett väl förtjänt erkännande. »De ha aldrig glömt, att det
kräves möda och fara för att hålla en människa uppe, och att där
civilisationen reder henne sin mjuka säng och möda och fara försvinna, där
försvinna ej blott hälsa och styrka, mod och uthållighet, utan ock till
sist beslutsamhet och klokhet». Men sporten är dock endast ett palliativ.
I sista kapitlet »Vad som göres och kan göras», framhåller d:r
Lebmann en del önskemål vid skolundervisningens reformerande. Man
måste giva barnen frihet till självutveckling, bereda dem praktiskt
arbete (sa mycket som möjligt i fria luften) samt se till att de kunskaper
och andliga färdigheter som krävas icke motarbeta barnets kroppsliga
och andliga växt. men sätter det i tillfälle att utveckla största möjliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
