Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 101 —
underländer, övernaturliga makter som personligt ingripa, övermänskliga
hjältedåd, underbara räddningar. Här finns en formens skönhet som
adlar utan att rubba verklighetsprägeln.
Samtidigt som alltså dessa verk tillfredsställa vad ungdom behöver
och begär ge de ock åtskilligt som svensk ungdom icke begär men
delvis i hög grad tycks behöva. Lusten för Nick Carter förutsätter ett
betänkligt mått av råhet. De homeriska dikterna röja ofta en stor
grymhet, men från råheten i egentlig mening skyddar dem deras
intellektuella och konstnärliga ståndpunkt. Brist på verklighetssinne utmärker
stora delar av vår litteratur i en grad som tyder på en brist
1 folkkaraktären, något som ock av andra iakttagelser bekräftas.
Homeros” sinne är helt inriktat på det verkliga. Svensken är i
allmänhet av naturen en lika medelmåttig själskännare som iakttagare.
Homeros” skarpsynthet för yttre småting gör honom ock till en pålitlig
människoskildrare. Han besitter, liksom i allmänhet hellenerna, ingen
större fallenhet för individuell karaktärsteckning. Men det allmänt
mänskliga tecknar han med osökt sanning. Hans hjältar äro hjältar, alltså i viss
mån övernaturliga men samtidigt människor alltigenom. Han är alldeles
fri från de rafflande teckningar i helt svart eller helt vitt, vilka i
böcker som i konstverk fördärva allmänhetens uppfattning. Härav följer
att Homeros och över huvud de helleniska författarne äro ett ypperligt
motgift mot den sentimentalitet, som tycks vara alla germanska folks
arvedel. Faran i denna sentimentalitet har starkt underskattats, ofta
bli de författare, som nära densamma, mest prisade. Men utan denna
sentimentalitet vore förtjusningen för struntromanerna otänkbar, de vädja
också till den på det mest ohöljt affärsmässiga sätt. Däremot är det
svårt att tänka sig en diktning, som förenat så djup känsla av livets
sorg med så stor frihet från sentimentalitet som den helleniska.
II.
Trojanska kriget av Fridtjuv Berg. Med teckningar av Louis Moe.
(Barnbiblioteket Saga 9.) Svensk Lärartidnings förlag. Pris kart. 1 kr.
Sagan om QOdyssevs av Johan Bergman. Med illustrationer av Tyra
Kleen. Ivar Heggströms förlag. FPris inb. 4:75.
Att bjuda de homeriska dikterna i en för alla, även de unga och
de vid läsning mindre vana, lämplig form är emellertid mycket svårt.
Värsen, hexametern, tröttar lätt läsare, som på sin höjd äro vana vid
nyare rimmade värsslag. De poetiska skönheterna gå i en något annan
stil än i nyare diktning och därtill komma de ständigt återkommande
upprepningar av vissa uttryck och värser som äro den homeriska diktstilens kanske
svagaste drag. Följden blir att varje tolkning av Troja- och
Odyvsseussagorna, som skall kunna påräkna större spridning i folkbildningssyfte,
måste vara på prosa. Det ha ock hrr Fridtjuv Berg och Johan
Bergman förstått. Men svårigheterna stanna ej vid detta. Nya inställa sig
alltjämt, ständigt kretsande kring huvudfrågan: skall man ge Homer i en
så äkta eller i en för den stora allmänheten så smaklig form som möjligt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
