Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 119 —
studierum skall vara ljust och glatt, det skall prydas med
konstreproduktioner och blommor, hyllorna skola vara öppna och låga, orienterande
och detaljerade kataloger skola vara ständigt tillgängliga, och de läsande
skola om möjligt icke behöva sitta för tätt tillsammans, så att de störa
varandra.
För böckernas klassificering (uppdelning i ämnesgrupper) hade lagts
till grund det Demwey’ska decimalsystemet enligt vilket hela litteraturen
är indelad i tio ämnesgrupper eller klasser, vilka i sin tur äro uppdelade i
tio avdelningar och var och en av dessa i tio underavdelningar o. s. v.
Klasserna betecknas i regel med tre siffror, och genom decimaler kan
var klass eller avdelning delas i tio nya avdelningar, vilka sedan efter
behov kunna delas i ytterligare tio underavdelningar o. s. v.
De tio huvudavdelningarna (ämnesklasserna) äro följande:
000—099 Allmänna verk.
100—199 Filosofi.
200—299 Religion.
300—399 BSociologi (stats-, rätts- och samhällslära, uppfostran m. m.)
400—499 Språkvetenskap.
500—599 Naturvetenskap.
600—699 Praktisk konst med dithörande vetenskaper (läkekonst
med anatomi och hälsolära, ingenjörsvetenskap m. m.).
700—799 Skön konst.
800—899 Litteratur (vitterhet).
900—999 Historia och geografi.
För numreringen av varje bok användes Cutter’s system för
boknumrering. Varje bok är således märkt med dels ett klassnummer, dels
ett boknummer, t. ex. L å(’;g
betecknar Laurins konsthistoria. Samma nummer återfunnos även på
katalogkorten i den skrivna kortkatalogen, varför man med lätthet kunde
finna sig till rätta bland böckerna.
Kortkatalogen bestod av en nominalkatalog och en realkatalog, den
förra ordnad alfabetiskt efter författarnamn och i ersättning för sådana
använda andra uppslagsord, den senare ordnad efter ämnesgrupper.
Meningen hade ursprungligen varit att upprätta en i hög grad
analyserande katalog med rikedom på hänvisningar och med upptagande i den:
samma av även tidskriftsartiklar, viktiga delar av verk, kapitel o. d.
Denna plan hade av brist på tillräckligt lång tid för bibliotekets
iordningställande icke kunnat fullt genomföras. Endast vad beträffade facket
Svensk historia (948.1) hade katalogen att uppvisa en dylik genomförd
katalogisering för facket i dess helhet, ehuruväl även å de andra facken
så noggrann katalogisering företagits, som varit möjlig att medhinna.
Bland de utställda böckerna var tvivelsutan gruppen »allmän
uppslagslitteratur» av allmännaste intresse, då ju dithörande böcker äro de
nödvändigaste i ett referensbibliotek, liksom väl just på det området
torde vara lättast att komma till en viss enighet om vad som är
behövligt i ett dylikt bibliotek.
Böckerna voro med ytterst få undantag ställda till utställningens
disposition av C. E. Fritzes kungl. hovbokhandel i Stockholm. Detta
var förklaringen till att så många böcker voro obundna och att andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
