Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L11 TER ATURSPEGEL
WALTHER PAHL:
Råvarukriget. Wahlström &
Widstrand. Häft. 10:—kr.
Walther Pahls bok "Råvarukriget"
kunde lika gärna ha hetat "Krigsråvarorna".
Orsaken ligger i att författaren till
utgångspunkt för sin mycket
intresseväckande översikt av världens råvaror
ständigt kommer tillbaka till frågan: "Vad
kan nu den här råvaran betyda för
kriget och för folken under kriget, de
neutrala och de krigförande?"
Pahls verk koncentrerar sig på de
råvaror, som är väsentliga för krig och
krigshushållning: kraftråvaror, metaller,
textil- och gummiråvaror samt
krigslivsmedel. Det rör sig i hans bok mest
om olja, kol, elektricitet, järn och
lättmetaller, ull och bomull, fett, kakao, te
och socker. Redan detta urval är
karakteristiskt: det sägs föga eller intet om
"fredens råvaror" — trä, massa, papper,
säd, kött. Det är de kritiska råvarorna som
granskas, och att de förekomma i
fyraårsplaner och kolonialprogram, behöver
man ej betvivla. Ständigt diskuterar
författaren hur "proletärländerna"
(framför andra Tyskland, Italien och Japan)
söka reda upp sina råvaruproblem genom
driftsomläggningar, fantastiska kemiska
experiment, förfiningar av
produktionsmetoderna.
Man kanske då väntar att författaren
skulle berört det viktiga utrikespolitiska
problemkomplex, som just nu är
förknippat med råvarorna. Det har inte skett. I
varje fall spekulerar Pahl icke över
sammanhanget mellan utrikespolitik och
världsekonomi. Det hade t. ex. varit av
intresse att höra en tysk ekonom beröra
Tysklands väldiga
konsumtionsomläggningar inför de sista årens
kraftutveckling. Hur stort var Tysklands
råvarube-hov före och efter annekteringen av
Österrike och Sudetlandet, hur mycket
har det tyska folket tvingats skära bort
av sin tidigare konsumtion inför
händelserna 1935—39? Vilken är vidare
verkligheten bakom begreppet "ekonomiskt
livsrum"? Varför intresserade sig Italien
för Abessinien? Vad får Italien ut ur
Abessinien av allt det man väntat sig?
Vad fick Tyskland ut ur sina kolonier
1914? Författaren tiger, och av den
anledningen är hans bok en smula
förbryllande och gäcksam.
En fråga som tränger sig på läsaren
rör författarens objektivitet. Recensenten
måste erkänna, att han gång på gång haft
en obehaglig misstanke, när författaren
skickligt diskuterar striden om råvarorna
under de sista femtio åren. Ämnet är ju
för en tysk ekonom brännbart.
Koloni-krav spöka mellan raderna. Tendenser
framträda att ibland krydda
framställningen med sarkasmer om engelsk och
amerikansk råvaruhegemoni. Det är för
övrigt nu av intresse att se hur öppet
skeptisk och "västerländskt överlägsen"
Pahl ställer sig till de sovjetryska
råvaru-förhoppningarna — boken skrevs före
avtalet av den 23 augusti 1939! För en
svensk läsare framträder tydligast en art
av subjektivitet i författarens benägenhet
att gång på gång framhålla den tyska
fyraårsplanen och försöken att göra
Tyskland oberoende av utländska råvaror.
Vilken skillnad är det icke mellan Pahls
sätt att behandla råvarukampen och t. ex,
Juri Semjonovs (Jordens rikedomar)!
Bägge berättar anekdoter och skämtar
småfräckt om kupper, kriser och krig.
Pahl gör det emellertid i det bestämda
syftet att beräknande lägga grunden för
en opinion; Semjonov i syfte att väcka
intresse och därmed lägga grunden för
fria studier i ämnet.
Trots vad som nu sagts är
"Råvarukriget" en oerhört intressant bok. Det
förefaller som om en idealisk
studiecirkel i världshushållningsfrågan kunde
byggas upp kring jämförelse mellan
förslagsvis Herman Stolpes "Tysklands
krav på kolonier", Gunnar Hechscher
"Brittiska imperiet", Semjonovs "Jordens
rikedomar" och Pahls "Råvarukriget".
Pahls bok rymmer ett otal spännande
och intresseväckande synpunkter på det
dynamiska ekonomiska system som
Västeuropa skapat. Man må gärna som
recensenten ha mycket personliga åsikter
om författarens syfte med boken, mitt
bland siffror och tabeller utspelas dock
ett väldigt drama, som författaren
effektfullt presenterar. Det är dramat om
mänskans oavlåtliga kamp mot
otillfredsställande försörjningsvillkor, hennes
kamp mot och med naturkrafterna,
hennes sega kamp för vetenskapens seger.
Skulle man peka på särskilt
medryckande avsnitt av boken, borde det bli
författarens kapitel om metallerna,
textilvarorna och hans sakrika upplysningar om
den tyska kemiens senaste landvinningar.
I ett avslutande parti av boken samlar
Pahl material till en jämrörelse mellan
stormakterna ur råvarufrågans synvinkel.
Krigssynpunkterna framträda där
särskilt tydligt. Det kanske är — trots vår
nuvarande situation — irriterande och
tröttsamt att författaren knappast kan
tänka sig världen utan krig. Frågorna
om råvarukriget har —- det kanske man
nu glömmer alltför lätt — sin givna och
största plats i historien om det fredliga
Västeuropa.
Per G. Stensland.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
