Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Filmen — en
förbisedd maktfaktor.
Stumfilmens epok var internationell
och under denna dominerade den
amerikanska filmindustrin. Den hade
vunnit sina positioner under världskriget,
då den europeiska filmindustrin i stort
sett låg nere. Efter världskriget blev
konkurrensen hårdare. Särskilt Ryssland och
Tyskland började visa världen vad de
kunde åstadkomma. Staterna
intresserade sig för ökade internationella
förbindelser och bland de nya exportartiklarna
fanns även film. Ett ökat handelsutbyte
var nödvändigt för åtskilliga staters
bestånd och utveckling, och man vågar
kanske säga att samtliga önskade
bibehålla och organisera freden. Nationernas
förbund var ett faktum.
Nedrustningskonferensen förbereddes. Stora
folkgrupper i alla länder gjorde ansträngningar
för att trygga freden i världen.
Kellogg-pakten, som bannlyste kriget och enligt
vilken parterna "avstå från krig som
verktyg för nationell politik",
undertecknades av världens statsmän 1928.
Då gjorde ljudfilmen sin entré och
internationalismen sin sorti. Ljudfilmen
blev nationell.
Varje land sökte tillgodose sina egna
behov av film då nu språket tillkommit
som en väsentlig del av filmen. Bilden
var ännu internationell. Musiken likaså.
Men inte talet. Och detta blev
avgörande. Varje folk ville helst höra sin egen
stämma ljuda från högtalarna bakom de
vita dukarna. Och de inhemska
filmerna visade sig ganska snart ha förmågan
att på grund av språket hålla de
importerade filmerna stången.
Den stora publiken ser exempelvis i
Sverige hellre en svensk film — även
om den är sämre — än en utländsk dito,
bara för språkets skull. Och så är det
även i andra länder.
Under 1939 utsläpptes här i landet 342
långfilmer varav 30 var av inhemsk
tillverkning. Statens biografbyrå (filmcen-
curen) granskade sammanlagt, alltså
även kortfilmer, 5.588.274 m. film,
därav var så mycket som 2.226.460 m. svensk
film, 2.421.171 m. amerikansk och
940.643 m. av övrig nationalitet. Enär
varje filmkopia granskas av censuren, så
förstår man lätt av dessa siffror hur stor
del av biografrepertoaren som fylles av
svensk film trots det låga antalet filmer.
Förhållandet är liknande i andra länder,,
d. v. s. att den inhemska produktionen
har en god förmåga att hävda sig gent
emot den utländska filmen.
I och med ljudets tillkomst kunde
filmen inte lika lätt säljas till utlandet, utan
den blev hänvisad till att betala sig inom
det egna språkområdet, varför
filmproducenterna inte längre behövde ta
samma hänsyn till andra folks intressen och
önskningar som tidigare. Härigenom
blev ljudfilmen ytterligare nationellt
betonad.
Ljudfilmen gör sin entré omkring
1930, något olika i skilda länder, och
utvecklas sedan snabbt under de
närmast följande åren.
Hade stumfilmen bidragit til världens
internationalisering — rysk film hade
bl. a. hittat vägen till U. S. A. och
amerikansk till Sovjet — så kom nu
ljudfilmen att i lika hög grad bidraga till
staternas nationalisering. Resultatet lät inte
vänta på sig.
Redan Lenin hade insett filmens
oerhörda propagandistiska effektivitet.
"Filmen blir utan tvekan den viktigaste
konsten för det nya Ryssland", hade han
sagt och han fick rätt. Den ryska
filmen kom att konstnärligt befrukta hela
världens filmindustri.
Även Hitler insåg snart filmens
sug-gestibla inflytande över människornas
sinnen. Diktatorerna har ju helt
naturligt fin näsa för de medel med vilka
människornas åsikter kan danas och
massorna behärskas. Därför har också
filmen blivit särskilt omhuldad i
diktaturstaterna, även i Italien, om vi också
inte sett så mycket av deras film hittills.
När kriget utbröt i höstas avstannade
filmproduktionen omedelbart i Frank-
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
