Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från statsfilosofi till
samhällets organisering
Av L. ANKER
Det finns vissa intima och, till
synes, självklara samband
mellan reflexionerna över
verkligheten och denna sådan den
är. leke desto mindre har inom
filosofin — och först och främst inom
socialfilosofin — sedan gammalt
utkämpats häftiga meningsstrider
angående dessa relationers rang
och roll. Ali filosofi, d. v. s. allt
systematiskt tänkande som är inställt
på att formulera kunskap, är på
sätt och vis förknippad med de
sociala förhållanden, som just då äro
förhärskande. Men först i den mån
tänkandet blev kritiskt, d. v. s.
lösgjorde sig från religiösa och
metafysiska dogmer och eftersträvade
ett friare förhållande till den
sociala omvärlden, tog de det viktiga
steg som bestod i att förena teori
och praktik, att konstatera vissa
lagar i företeelserna och att från att
kommentera verkligheten tränga
fram till densamma.
Som bekant var det icke en
tillfällighet att redan Platon, den
socialfilosofiska statsteorins
klassiker, intresserade sig för statsord-
ningen, utan att de förtvivlade
politiska förhållandena i Athen drev
honom till begrundande av staten
som system. Detta tänkande som
inspirerats av iakttagandet och
upplevelsen av den sociala upplevelsen,
förde honom fram till den
frimodiga bekännelsen att mänsklighetens
olycka icke kommer att upphöra,
förrän de verkliga filosoferna ha
övertagit statsledningen eller de
makthavande i staten genom en
gudomlig skickelse blivit verkliga
filosofer. Platons filosofi måste
således tillämpa den "gudomliga
skickeisen" som medel till
samhällets omdaning1 — detta var normen
för den dåvarande socialfilosofin,
som endast kunde föreställa sig den
sociala revolutionen "von oben" i
ordets verkliga innebörd och måste
bemöda sig om att beteckna
idéerna som den egentliga verkligheten.
Man kunde kanske säga att denna
distinktion mellan skenvärlden
(realiteten) och den verkliga värl-
1 Ty en sådan omdaning hade han ju
faktiskt räknat med och följaktligen är
det endast en halv sanning att tala om
Platons statsidé endast i betydelsen av
"idealstat".
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
