Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Böcker och bildningsmedel i fäll
Av C. HILMER JOHANSON
Just när den av fjolårets
riksdag beslutade
omorganisationen av den andliga och
kulturella vården vid försvarsväsendet i
höstas skulle börja omsättas i
praktiken och de s. k. bildningsråden
konstitueras bröt kriget ut. För
vårt land medförde detta
omedelbart den förstärkta
försvarsberedskapen, varigenom ett betydande
antal värnpliktiga inkallades och
kasernerades. Bildningsråden och
vederbörande centrala myndigheter
stodo alltså vid starten — i den mån
bildningsråden hunnit organiseras
— inför en helt annan situation än
de fredstidsuppgifter, för vilka
bildningsråden och den nya
organisationen avsetts. Emellertid togos
åtskilliga goda initiativ och vid
flera truppförband både planlades
och startades ett betydelsefullt
studiearbete, som f. ö. livligt
efterfrågades av de inkallade själva och
understöddes av såväl ABF som LO
och Brevskolan.
Planerna förrycktes dock rätt
snart genom det finsk-ryska krigets
utbrott med åtföljande partiella
mobilisering, berörande först och
främst hela Norrland men också
truppförband på andra platser i
landet. Mycket av det arbete som
förberetts kunde inte fullföljas,
ovisshet om utvecklingen
förlamade i andra fall verksamheten och
de militära myndigheterna ställdes
inför nya, krävande uppgifter.
Bildningsråden hängde snart i
luften. Deras verksamhet hade avsett
fredstid; under beredskap,
mobilisering och fältmässiga förhållanden
var problemet om bildningsarbete
bland trupperna lika olöst som
förut. Även i detta avseende kom
krigets vardag som en brutal
överraskning.
Det som visat sig vara ett
behov bland "beredskaparna", hos
vilka intresset för studiearbete var
synnerligen påfallande, blev inte
mindre bland de mobiliserade som
under fältmässiga förhållanden
förlades norrut. Här blev emellertid
problemet så mycket större, vartill
medverkade decentralisering, långa
avstånd, små resurser, splittrade
krafter, ovana vid förhållandena
och — det måste trots allt sägas —
rätt allmän okunnighet om vilka
möjligheter som stodo till buds ifrå-
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
