- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
159

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Är tekniken av ondo?

Av ERIK BLOMBERG

Teknikens uppgift kan i stort
sett sägas vara att skänka
människorna mera
civilisation. Med civilisation menar jag då
inte bara större komfort, hygien,
hälsa, ett rikare utnyttjande av
naturkrafterna och därmed vidgad
världserfarenhet och makt över tid
och rum, utan också den andliga
utveckling, som befrielse från det
materiella arbetet medför.

Då tekniken närmar sig detta
mål, har den på samma gång blivit
ett medel att fjärma oss ifrån det,
att slå i spillror vad den själv byggt
upp.

Vad hjälper det att tekniken
skapat instrument, som räddar liv, som
lindrar plågor och botar
sjukdomar, då den samtidigt frambringar
förstörelseredskap, som i långt
högre grad medföra lidande och död.
Vad tjänar det till att uppfinna
maskiner, som skola ge människorna
bröd och befria dem från arbete,
om maskinerna samtidigt ta brödet
ur munnen på arbetarna och ge dem
så mycken fritid att friheten måste
kännas som en fångenskap.

Det är detta människans fatala
beroende av maskinen, som avses
med slagordet "I stället för
maskinens herre har människan blivit
maskinens slav". Ett slagord, som
är värt att prövas närmare.

Se på krigsmaskinerna! Ett
aeroplan kan användas till att så säd,
men också bomber. Ett bombplan
eller en luftvärnskanon vittnar utan
tvivel om den moderna teknikens
triumf. Vilka smidiga verktyg är de
inte i människans hand och hur
villigt följa de inte hennes minsta
grepp. Men vi behöva bara tänka på
att samma maskiner, samma vapen,
som avse att skydda våra hus och
hem, våra liv och vår kultur, i
stället hota oss själva och den kultur vi
skapat med förstörelse och kanske
undergång, för att tvingas att inse
vår relativa vanmakt gent emot
maskinerna och den makt de själva
ha fått över oss. Bombplanet
tvingar naturens herre att söka skydd
under jorden. En bomb krevad är
som en naturkatastrof. Ja, är den
inte en naturkatastrof? Samma
krafter, som ligga bundna i jorden
och luften ha ju pressats in i
maskinerna och ta genom dem lika
förödande uttryck. Men — bomben
kreverar inte, maskinen fungerar
inte, förrän människor satt den
i gång. Och den har inte heller
uppstått av sig själv, den har
uppfunnits och förfärdigats av människor.

Männen bakom en stridsmaskin,
gruvarbetaren som bryter malmen,
metallarbetaren, ingenjören som
konstruerar delarna, t.o.m. soldaten

159

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free