Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLVETANDE GUIDE
I samband med denna reverens
även för Alfred Döblin, kan jag
säga, att han är en god konduktor i
det lägre Berlins geografi. I den
egenskapen är han lärorik. Han
ord-naif gatubilden framför ens ögon,
och nästa gång j ag kommer till
Berlin — om nu detta blir möjligt —
så vet jag efter läsningen av Frans
Biberkopfs historia åtskilligt mer
om stadens yttre drag. Det är en
god hjälp för mig — tack vare att
jag hade Berlinkartan på magen,
då jag läste Berlin Alexanderplatz.
Slutligen kommer jag till Gröna
Helvetet. Den boken har lärt mig
väsentliga ting om östra Bolivias
geografi, som jag — trots Gran
Chaco-kriget — tidigare fåfängt
kämpat med. Gröna Helvetet är en
reseskildring från Sydamerika i en
något romantiserad stil. Författaren
är tydligen en engelsman med ett
fransyskt namn: Julian Duguid. På
kartan har jag sökt följa hans och
hans kamraters färder och gjort
många för mitt geografiska vetande
väsentliga upptäckter. De flesta
reseskildringar kunna
ge samma utbyte —
bara man icke
glömmer kartan. Vad
visste jag om Måtto
Grosso och Gran
Chaco, innan jag läst
Gröna Helvetet?
Vilken realitet hade
Cuyabå, Corumbå,
San José, Santa Cruz,
Tarija och Yacuiba
för mig, förrän jag njutit denna
lektyr? Ingen alis! Nu vet jag att de
existera och har till och med
fått en liten aning om varför de
existera.
Charles Lamb anföll en gång lörd
Foppington, som menade att det
var en överloppsgärning att läsa
andras böcker. Den ädle lorden höll
före, att en bildad och tänkande
man hade nog av sin egen hjärnas
produktionskraft. Lamb erkände,
att han till stor del levde av andra
människors tankar och
fantasigestaltande förmåga. "Böckerna
tänka för mig", sade Eliaessayernas
författare. Mera vill jag heller icke
säga. Vad jag med resonemanget
här ovan velat visa är framför allt,
att böcker icke endast giva näring
åt den alltid glupande fantasin utan
även åt vetandet om konkreta ting.
Skönlitteraturen är laddad av
konkret vetande. Det gäller bara
att taga reda på det. I
skönlitteraturen, the
fiction, ligger det
mesta av allt
mänskligt vetande
inbäddat. Anammar du
din litterära
"förströelse" på ett
riktigt sätt, så är det
icke uteslutet, att du
så småningom kan
bli en tämligen vis
man.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
