Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
organisationernas sida ställa frågan, då
ju inom dessa väldiga belopp årligen
anvisas för upplysningskurser och
föreläsningar. leke i något enda fall
rapporteras från IOGT eller NTO att
föreläsningskurser verkat befrämjande. Ställes
denna fråga sedan i belysning av vad
tidigare angivits ifråga om de egentliga
startorsakerna, framstår
undersökningsmaterialets vittnesbörd som ännu mera
gåtfullt.
Kan materialet rörande de befrämjande
faktorerna erbjuda åtskilligt av
största intresse, så kan detsamma även
sägas om de hindrande faktorerna.
Undersökningen ger vid handen, att de tre
stora hinder som i regel möta ifråga om
cirkelarbetet äro:
1) arbetsförhållanden (lång arbetstid
eller skiftarbete: 138 fall),
2) lokalsvårigheter (106 fall) samt
3) brist på ledare och material (91
fall).
Ett hinder, som inom samtliga
organisationer ofta rapporterats möta, är de
långa avstånden på landsbygden och för
SLS blir detta hinder t. o. m. det
vanligast förekommande (ej mindre än 64 fall
av allt som allt rapporterade 170). För
mötande av detta hinder finnes kanske
ej särskilt mycket att göra. Måhända
verkar det på många överraskande att
hinder på grund av arbetslöshet anmälts
endast i 12 fall eller blott cirka 2 % av
samtliga. Denna ytterst gynnsamma
siffra bör naturligtvis ses i första hand
mot bakgrunden av att
undersökningsmaterialet avser arbetsåret 1936—1937,
ett studieår då arbetstillgången i
jämförelse med tidigare år måste anses
mycket god. Men därjämte bör även
bemärkas att för arbetsåret 1936—37 för första
gången ett särskilt anslag varit anvisat
för studieverksamheten bland arbetslösa.
Det förtjänar också framhållas, att
tillhopa 1 560 studiecirkelmedlemmar tack
vare detta anslag kunnat få samtliga
sina kostnader för deltagandet i
studiecirkelarbetet täckta. En motsvarande
undersökning exempelvis något av åren
1932/1933 eller 1933/1934 skulle med
ali sannolikhet ha givit helt andra
siffror. Säkerligen bör dock
meddelandet om "ekonomiska svårigheter" som
hinder för arbetet i viss utsträckning i
vissa fall ses i samband med förefintlig
arbetslöshet. Men å andra sidan äro nog
de flesta dylika fall att hänföra till
sådana grupper som lånt- och
skogsarbetare, småbrukare och vissa
industriarbetargrupper med mycket knappa
inkomster. Blott i ett fall rapporteras "ovilja
från myndighet". Som väl är kan blott
ett enstaka exempel anföras. Detta bör
måhända ändå framhållas som bevis på
huru förhållandena kunna gestalta sig
ännu i nådens år 1937. I likaledes endast
ett fall rapporteras motpropaganda från
religiöst håll. Det förra har hänt en
ABF-cirkel i Stockholms län och det
senare i en IOGT:cirkel i Norrbottens län.
Bristande intresse rapporteras såsom
hindrande i blott 34 av 575 fall. Det
förefaller dock, som om denna siffra
alltför mycket skulle vara i underkant för
att te sig fullt trovärdig men
representerar den verkligen de rådande
förhållandena är detta bara så mycket bättre.
En fråga, som icke kommit med i
undersökningen men som dock skulle ha
varit av största värde att få något belyst
är frågan om och i vilken utsträckning
det verkligen förekommit, att folkskolans
arbete i de högsta klasserna bidragit till
att rikta lärjungarnas uppmärksamhet på
det frivilliga bildningsarbetets förekomst
och närmare arbetsmetoder, liksom även
huruvida folkskolearbetet i vissa fall
genom sin inriktning och form verkat
avskräckande eller hindrande för
deltagande i det frivilliga
folkbildningsarbetet. I vissa cirkelrapporter är det
sannerligen ingen svårighet att härutinnan
läsa åtskilligt mellan raderna, men
några bestämda slutsatser kan näppeligen
dragas, då materialet är så pass
ofullständigt. Dock förefaller det som de
flesta meddelare icke vore tillfreds med
de nuvarande förhållandena utan gärna
skulle önska en ändring till det bättre.
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
