Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMATERINGSFRÅGAN I NYTT LÄGE
D. 1. På sätt, sora skett.
2. På sätt som skett.
3. = 1.
E. 1. Drottning Kristina valde riket,
som icke var av denna världen.
2. Drottning Kristina valde riket
som icke var av denna världen.
3. = 1.
F. 1. Kan Ni ta en sup, då.
2. Kan Ni ta en sup då?
3. = 1.
G. 1. De hade inte sett förut, hur vac-
ker hon var.
2. De hade inte sett förut hur
vacker hon var.
3. = 2!
H. 1. Se, prästdottern kunde alldeles
kasta bort sorgerna och bli så
glad, att andra människor
tänkte — — —
2. Se prästdottern kunde alldeles
kasta bort sorgerna, och bli så
glad att andra människor
tänkte –—i
3. = 1.
I. 1. Han kunde inte träffa henne så
mycket (,) han ville.
2. Han kunde inte träffa henne så
mycket han ville.
3. Han kunde inte träffa henne, så
mycket han ville.
J. 1. Han hade inte bara gift sig till
den största gården utan också till
den bästa bonddottern.
2. Han hade inte bara gift sig till
den största gården, utan också till
den bästa bonddottern.
3. = 2!
K. 1. Han ser alltid vänlig och blid ut
och småler litet avsides för sig
själv, när mäster klämmer i med
en historia.
2. Han ser alltid vänlig och blid ut,
och småler litet avsides för sig
själv (,) när mäster klämmer i
med en historia.
3. = 1.
1 Alltså olikhet på 3 ställen.
I den fria praktiken kan man
tydligen bjuda på vilka tokerier
som helst. Detta gäller också de
bästa författarna. De allra flesta
även av dessa överlåta
kommateringen åt förlaget och
korrekturläsaren. Saken intresserar dem
knappast. De ha nästan aldrig
kommit till insikt om att
interpunktionen är ett
stilmedel av rang, som rätt brukat
ger relief och svikt åt texten, men
vanvårdad och tryckt av obehöriga
band trasar sönder och förstör den.
Meningen med exemplen var, att
läsaren med hjälp av sitt sunda
språksinne skulle bilda sig en
uppfattning om vilken kommatering av
de tre där är den naturliga. Är han
icke för starkt inficierad av
hågkomster från de besvärliga
skolreg-lerna, förväntar jag att han
genomgående svarar: numro 2.
Men nu kanske någon säger: "den
naturliga" kommateringen, vad
är det för någonting Och o m
begreppet kan definieras, vem har
sagt att "naturligheten" här skall
regera? — Många av
skolkommate-ringens förfäktare mena nog att de
gällande reglerna rätt väl låta
språkets verkliga byggnad komma till
synes i kommateringen. Man driver
ju ofta "satsanalys" just i samband
med interpunktionsövningarna. Man
talar om fullständiga och
ofullständiga satser, satsförkortning,
apposition o. s. v. som motivering för att
sätta eller icke sätta komma. Där
skolkommateringen icke tillåter
komma, där skulle alltså inga
naturliga gränser finnas? — Låt oss
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
