Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR LINDROTH
pröva saken! Förnimmes verkligen
"en gräns mellan leder" vid
kommat i de med 1 betecknade fallen?
Och tvärtom: Förnimmes inte en
tydlig gräns, ett "insnitt", i de med
1 betecknade exempel där komma
saknas, men är utsatt i de med 2
betecknade (se ex. H, J och K) ?
Vad är det då som avgör
huruvida ett "insnitt" förnimmes i ett
textsammanhang eller ej? Svar: paus
och icke-paus vid den läsning som
låter innehållet bäst och smidigast
komma till sin rätt. (Det är inte
fråga om de pauser som göras bara
därför att "luften tagit slut".)
Pauseringen är just det spontana
uttrycket för graden av innerlighet
mellan lederna. De framlagda
exemplen tyda på att pauseringen är den
i språkets egen natur givna
grundvalen för interpunktionen. Men
bevisat kunde detta inte sägas vara så
länge inte en grundlig undersökning
förelåg.
Detta kan nu påstås vara fallet,
åtminstone så, att tillräckligt av
omfattande förarbeten äro gjorda för
att var och en bör kunna bilda sig
en mening i principfrågorna.
Utredningen bär titeln
"Doku-mente zur Interpunktion
euro-päischer Sprachen". Den är tryckt
på bekostnad av "V:e Congrès
International de Linguistes, Bruxelles
1939". Priset är 3 kronor. Boken
skulle där ha framlagts, och
förmodligen föranlett vissa åtgärder;
men kongressen måste i sista stund
inställas. Generalsekreteraren har
likväl medgivit att boken utsläppes
i marknaden. — Aktstyckets
förhistoria är följande:
Under åtskilliga års sysslande, i
föredrag och i skrifter, med
kommateringen i svenskan, varvid
pau-seringsprincipen förfäktades, hade
jag vunnit den övertygelsen, att
frågans lösning avsevärt skulle
främjas om den bragtes inför
internationellt forum. Jag höll därför
ett kort föredrag i ämnet på
fone-tikerkongressen i Amsterdam 1932.
Detta utmynnade i en hemställan
till kongressen om ett
ståndpunktstagande. På presidentens förslag
avfattades en petition till den
internationella lingvistkongressen i
Bom 1933. På Bomkongressen
ansåg sig den ledande permanenta
kommittén ännu icke beredd att
föreslå den i petitionen begärda
speciella kommittén. Men
kongressresolutionen uppmanade mig att
återkomma vid en följande
kongress. Så skedde i Köpenhamn 1936.
Där tillsattes på den permanenta
centralkommitténs enhälliga
förord en internationell kommitté "för
interpunktion och jämförande
svn-tax".
Att de stora internationella
lingvistkommittéerna engagerat sig
i interpunktionsfrågan, visar
övertygelse om att denna fråga
verkligen är av intresse ur större
synpunkter (också vetenskapliga) än
det torra skolmästeriets. En undran
har likväl ibland mött mig hur
kommateringen kan vara — eller böra
bli — en internationell fråga.
Även om vi skulle vil j a lägga om vår
svenska kommatering, kunde man
väl därvid varken hämta ledning
330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
