Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMATERINGSFRÅGAN I NYTT LÄGE
hos andra språk, eller — omvänt —
söka pådyvla dessa de nya svenska
reglerna? Resonemanget utgår från
att ett språks kommatering måste
låsas fast vid mer eller mindre
abstrakta regler. Men just detta har
visat sig fördärvligt, därför att det
upphäver sambandet mellan
kommat och språkets levande puls.
Anknytning till pauseringen innebär
däremot, att man lyssnar till den
text — ens egen och andras — som
skriftbilden skall uttrycka, och
kommaterar efter de "leder" som
därvid framträda. Det är själva
denna grundprincip, som gör
anspråk på att vara internationellt
giltig. — Kommitténs uppgift blev i
första hand att undersöka i vilken
utsträckning denna princip redan
är tillämpad i de levande
kulturspråken, och hur detta utfallit, inte
minst i jämförelse med språk med
ett mera spekulativt regelsystem.
Man borde ur en sådan
undersökning kunna hämta lärdom för de
särskilda språkens interpunktion.
Naturligtvis har då svenskan främst
legat mig om hjärtat.
I boken framlägges belysande
material från fjorton europeiska
språk, på följande sätt, varom
de fyra kommittéledamöterna
enades, nämligen prof. Bodeisen,
Köpenhamn, prof. Jolivet, Paris,
dr E. Zwirner, Berlin, och
undertecknad. 1. För varje språk ges
kort besked om vilka (mer eller
mindre officiella) regler som
fastställts och i skolorna inläras, och
om hur skribenter i praktiken
till-lämpa dem. 2. Bådadera belysas
med exempel; därvid är det av sär-
skilt intresse att se just hur regler
och praxis förhålla sig till
grundprincipen, "de levande ledernas"
princip, fras- eller
pauskommateringen. En rad textstycken
framläggas för varje språk, varje text
kommaterad på tre olika sätt.
Genom en av boktryckaren uttänkt
knepig anordning kunna de tre
redaktionerna av varje text
läggas intill varandra till direkt
jämförelse rad för rad. De fjorton
språken äro: danska, tyska,
engelska, finska, italienska, franska,
holländska, nyisländska, lettiska,
norska, polska, rumänska,
svenska, spanska. Vid materialets
sam-manbringande och
iordningställande, och reglernas avfattande, ha
en mängd infödda fackmän varit
kommittén behjälpliga. Fler
slaviska språk hade nog kommit med,
om inte "Le cercle linguistique de
Prague", som på ett tidigt stadium
anslöt sig till mina strävanden,
åtagit sig vissa av dessa språk,
närmast väl ryska och tjeckiska; men
därav är ännu intet publicerat. -—
Av de fjorton språken tillämpa
redan följande i princip och sedan
gammalt pauskommatering:
engelska, franska, italienska, norska
(märk!), och väsentligen
rumänska. I holländskan användes förr
mestadels grammatisk-analytisk
kommatering, men i den
nuvarande skolkommateringen har
pausen fått spela en roll. Spanskan
är det enda åtminstone av de
representerade romanska språken
där väsentligen mekaniska regler
tillämpas; pauseringen nämnes icke
som grundval. — De övriga sju
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
