Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR LINDROTH
språken äro danska, tyska, finska
(som följt svenskan), nyisländska
(som följt danskan), lettiska,
polska och svenska. Om dem upplyses
i översikten över reglerna och
deras tillämpning, att den
gramma-tisk-syntaktiska synpunkten ligger
till grund, och att den tar sig
uttryck i ofta rigorösa mekaniska
regler. Men denna "skolkommatering"
är inte alltid officiellt påbjuden. Den
är det icke i danskan och
svenskan. Hos oss är det
"modersmåls-lärarkonferensen" vid varje
läroverk som avgör vilken kommatering
som ska brukas. Pauskommatering
är nu på flera håll i bruk. I flera
av de nämnda sju språken göras
flera eller färre (inkonsekventa!)
eftergifter åt pauskommateringen
— det har inte varit så lätt att helt
"driva ut naturen". — I dessa senare
sju språk måste skolan offra
avsevärd tid på att inpränta en "riktig"
kommatering. I språken med
pauskommatering ställer sig saken
däremot mycket enklare. Boken
meddelar vid redogörelsen för
förhållandena i engelskan: "Vid
skolundervisningen ges mestadels inga
fasta regler." För franskans del
upplyses: "Reglerna äro illa
bokförda (’mal codifiées’) och mycket
liberala; de utgöra snarare en
gruppering av de fall där pausen är mer
eller mindre fast." För italienskan:
"I detalj gående regler ges
knappast, utan vanligen anföres blott
vissa typiska exempel till
grundprincipens belysning." Alldeles
särskilt bör norskan intressera oss.
Där har pauskommatering
officiellt rått redan över trettio år.
Interpunktionstecknen skola
"underlätta läsningen". "Kommat krä
ver en kort paus" (försök tillämpa
detta på svenska texter!).
• •
Äro nu t. ex. engelska, franska
norska texter illa kommaterade,
kanske rent av sämre än de
svenska? Detta skulle betyda: att de
stöta den naturliga språkkänslan. Man
vågar påstå motsatsen; den
engelska och franska kommateringen är
avgjort elegantare och smidigare
än t. ex. tyskans, danskans och
svenskans. Alltså: bättre resultat
med vida mindre möda.
Motsvarande förmån för de
skolkommate-rande länderna skall naturligtvis
icke vinnas genom att man där
kopierar den engelska, franska o. s. v.
kommateringen; utan genom att
grundprincipen direkt får komma
till sin rätt, allt efter det
enskilda språkets
speciella struktur. Det blir då inte
fråga om några nya mekaniska
regler. Man ska vänja sig att
lyssna. Då tvekar man ibland om man
verkligen gör uppehåll eller icke.
Variation kan nämligen uppstå
alltefter energin och eftertrycket i det
sagda. Eller efter satsernas längd.
I sådana fall bör valfrihet råda; två
ex.: Prästdottern var alltid dåligt
klädd (,) sedan hon hade fått
styvmor. Det är inte bara bolaget (,)
som blir bestulet.
En av de norska exempeltexterna
har i boken troget översatts till
svenska — vilket ju inte innebär
stora förändringar i struktur —, och
så har den dels fått bibehålla norsk
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
