- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
387

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERA TURSPEGËL

Efter hand kommer turen till
"striderna", som har utlovats i boktiteln. Den
nybakade studenten Ström kommer till
Göteborg och ska läsa till lektor. Men
det blir ingenting med lektoratet och inte
mycket eller åtminstone inte långvarigt
med studierna för professorerna den och
den och den. På trappan till Göteborgs
Högskola träffar han första dagen en
annan student, Zeth Höglund — av de båda
ungdomarna är det snart ett kamratpar
som tillsammans drar in i
arbetarrörelsen och socialistpressen. Nu följer det
ena kapitlet efter det andra om män och
kvinnor i rikets andra stad, om striderna
som börjar, om den hela livet
omgestaltande händelseutvecklingen som kan
räknas från Ströms och Höglunds
göteborgska 1-majtal och den förres arbete i Ny
Tid 1903. Efter en liten omväg om Paris
överflyttas historien till Stockholm.
Sedan håller sig boken alltmer inom det
politiska verksamhetsområde som blev
både valplats och daglig arbetsplats för
berättaren och hans nya kamrater.

I dessa senare kapitel möter en ny
omgivning, en ny värld. Det är
pionjärkampens. Arbetarrörelsen har redan
veteraner, gamla agitatorer, men den har
framför allt en skara stridbara ungdomar som
tidigt tränas i partiarbetet med idéfejder
innanför dörrarna och politisk agitation
och samhällsförbättring utåt. Den har
vidare en kämpande, ung arbetarpress,
fattig men stolt och trosviss. Historien
om partivännen Ströms karriär i denna
press och i den politiska organisationen
är som tidigare en vandring genom ett
galleri av gestalter med kända namn och
drag.

Ibland kan denna på bredden lagda,
nästan i det monumentala och något i
det romantiska gående porträttmålning
bli liksom huvudsaken — särskilt i fråga
om Branting, Strindberg och Fabian
Månsson. Men det var ju gestalter som
lockade till förstoring. Det som sker med
dem i denna skildring kan likväl på intet
sätt jämföras med den förgudning av
vissa politiska eller "ideologiska" koryféer

som nu är vanlig i mindre nykter
samtidshistoria, vare sig denna framträder i
bokform eller larmar i den moderna
propagandapressen. En memoarförfattare
kan vara både redlig och romantisk, kan
förstora objektivt, med sanningen som
avsikt. En annan sak är att det väl
kunde tänkas en annan belysning över
händelser och sammanhang än den Fredrik
Ström ger i sina levnadsminnen. Är han
för känslig för det som har glatt honom?
undrar man kanske. Är han för snar att
dra slutsatser till förmån för det han har
älskat? Är han för säker om det erkändas
rätt? . . .

Hans kritik mot den nuvarande
riksdagen och det parlamentariska livet är
kanhända träffande, men allt är inte sagt
när han mot dess "uniformitet och
samtänkande" ställer riksdagslivet "då
seklet var ungt" — då rymde parlamentet
"en mängd stora män, särpräglade
personligheter, levande viljor, kvicka
debattörer, sprudlande temperament"! Han
såg detta oroliga liv i brytningstiden med
unga ögon och beundrade det — nu är
tiden en annan, därmed kravet på
folkets representanter ett annat. Det ryms
sannolikt "särpräglade personligheter" i
riksdagen också nu, men det arbetas
kanhända i mera "samtänkande". Är den
parlamentariska kulturen för sträng och
den medborgerliga solidariteten för stor,
lojaliteten för partiledarna allför
utpräglad, då är detta "inte demokratins fel"
— nej, men det är ett av demokratins
problem som det skulle vara av vikt att
dryfta. Kanske likväl en senare del av
dessa levnadsminnen kommer att ta upp
våra närgångna problem. Denna volym
leder, vad själva berättelsen angår, inte
längre än till 1914. Man avvaktar med
förväntan och spänning dess fortsättande
över 1940. Men man gör nog detta ändå
framför allt därför att denna första del
utan ali tvekan är årets främsta
memoarverk.

FREDRIK STRÖM: Min
ungdoms strider. Norstedts.
Kr. 16:—.

387

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free