Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGEL
Harry Martinson karaktären Boye, han
har tagit sig ner i själva centrum, kring
hans belysanden liksom fladdrar de
övrigas försök.
Martinson gör klart hur hennes
existens verkligen blev så tragisk. Hans sätt
att säga saken är det enda riktigt
adekvata, han har samma position som hon:
konstnärens. Boye valde ut en verklighet
åt sin tillit och sin misströstan. Alldeles
som vi gör. Hon kunde inte acceptera
det fula som fult och det vackra som
vackert, döden som död och livet som
liv — som Gunnar Ekelöf säger. För
henne hade tillvarons alla former en
personlig, klandrande eller godkännande
innebörd. Hon var liksom ansvarig för
allt, ansvarig i princip, Det Onda var
hon part i därför att det nu finns, liksom
Det Goda. Och konsekvens var hennes
signum — man kan f. ö. säga att denna
konsekvens är det typiskt konstnärliga
samvetet; men hennes konsekvens var av
större mått, kompromisslös. Svanberg
talar också om hur dödsdriften kunde
välla fram inte bara i olyckans
ögonblick utan också när lyckan blev
övermäktigt stor.
— I tider då man talar om skönhetens
död och Nationen som livets mening, är
det gott att ta fram sin Karin Boye. Och
man vill också här i det "förorättades"
namn notera att den dödsförklarade,
förhånade surrealismen, karakteriserad
såsom en slags estetisk lyx, ett abnormt
finsmakeri, inte är död, inte dör, -— så
länge individer finns: man lägger märke
till Martinsons noggranna anmärkningar
om stoff- och stilkrisen (på sid. 51), de
träffar själva livsvågen.
Ragnar Thoursie.
Katolicismen i nutiden.
SIGFRID von ENGESTRÖM:
Katolicismen i nutiden.
Bonniers 1941. Hft. 6:25, inb.
Professor Sigfrid von Engeströms bok
Katolicismen i nutiden som utkommit i
serien Orientering fyller ett verkligt
behov, ty någon längre opartisk och
samtidigt sakkunnig framställning om den
katolska kyrkan har hittills inte funnits
på svenska. Nuförtiden bör vi dock
mindre partiskt än förr kunna betrakta
katolicismen, som bortsett från vilken
uppfattning man har om dess moral- och
dogmsatser är en intressant andlig
företeelse, som dessutom spelar en inte
oviktig roll i den aktuella världssituationen.
I professor Engeströms i bästa menig po-
pulärt skrivna bok får man en god
föreställning om dess förtjänster och brister.
Den katolska kyrkan torde vara den
äldsta organisationen i västerlandet som
ännu existerar. Den kan se tillbaka på en
nära nog tvåtusenårig historia, och detta
skänker dess representanter en känsla av
tidlös upphöjdhet inför nuets tillfälliga
och förvirrade händelser. Något som
.skiljer den från protestantismen är dess
internationalism. Under medeltiden
skapade den katolska kyrkan den enda
in-ternational som haft större makt i
Europa. Reformationen krossade denna
europeiska enhet, men katolicismen har
aldrig uppgivit sin internationalism och
kan inte heller göra det utan att själv
gå under. I dagens situation är den
också den enda övernationella
organisation som ännu förmått stå emot tidens
påfrestningar.
Den katolska kyrkan har en mycket
stor anpassningsförmåga och därigenom
har den utan att förneka sin tradition
smidigt kunnat rätta sig efter nutidens
krav. På grund därav har den under det
senaste halvseklet lyckats återvinna en
hel del av vad den tidigare förlorat.
Visserligen är liksom hos oss stora grupper
av de katolska folken religiöst likgiltiga,
men tendensen är gynnsam och
påvemakten har inte på länge haft ett sådant
inflytande som nu. Det återstår att se om
den förmår rida ut tidens stormar och
lösa alla de svårigheter, som måste
drabba en internationell organisation i
dagens världläge.
Katolicismen har många drag som för
den utomstående ter sig ganska
främmande. Professor Engeström ger en klar
och initierad framställning av katolikens
uppfattning om mässan, helgonkulten,
klosterväsendet, skärselden o.s. v., och
han skingrar många missförstånd som
hos oss råder om dessa ting. I ett kapitel
redogör han för kyrkans inställning till
tidens sociala rörelser och till samhället
överhuvud, och i ett annat klarlägger
han dess förhållande till tanke- och
forskningsfrihet, ett mycket ömtåligt
problem som orsakat många häftiga
strider. Professor Engeström framhåller att
här som annars visar den katolska
kyrkan prov på sin förmåga till anpassning.
I teorien kan den ha mycket att invända
mot tankefriheten men i praktiken visar
den en ganska stor tolerans.
Otvivelaktigt har dock kyrkans anspråk på att
besitta en orubblig auktoritet i alla frågor
stött bort många självständigt tänkande
människor, även om som i Frankrike
ganska många intellektuella under senare
år slutit sig till katolicismen och
talangfullt förfäktat dess sak. , „, ..
Arne Ström.
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
