Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
radioglimtar
skript i dessa tävlingar, och det är däri
deras behag ligger.
Frågesportarna är amatörer framför
mikrofonen, och i ännu högre grad har
man gjort hela folket till medarbetare i
de reportage från olika delar av vårt
land, som möjliggjorts genom
Radiotjänsts grammofonbilar. I en liten
utmärkt skriven uppsats — en av
samlingens bästa — har Olof Forsén
berättat litet om radion som bevarare av
gammal folklig kulturtradition. Många goda
berättare har gjort stor lycka framför
mikrofonen, säger han — och påminner
om vad som här gjorts för att samla
material till belysande av utvecklingen i
svensk allmoges vardags- och festliv
under förra århundradets övergångsperiod.
Sitt stora — aktuella —
dunderreportage i denna stil gjorde emellertid den
svenska radion, då den lät Ludvig
Nordström behandla landsbygdens
bostadsproblem i sin stora serie om
"Lort-Sverige". Det landsomfattande rabalder
det väckte — det största i Radiotjänsts
hittillsvarande historia — omnämnes i
den inledande uppsatsen, som skrivits av
radiochefen själv, Carl Anders Dymling,
som dock medger att det här var fråga
om ett "gränsfall" med hänsyn till den
strikta neutralitet den svenska radion
ålagt sig.
Dymling påminner om hur "kampen
om själarna är ett viktigt led i det
moderna kriget", och menar att en
ickekrigförande nation som vår måste akta
sig noga för ali propaganda. Kanske hade
det varit riktigare att här använda ordet
"polemik" eller "agitation". Ty för vad
Dymling betecknar som den samling
kring svenskheten, som varit så
utmärkande för vårt folk under dessa
skickelsedigra år, har den svenska radion gjort
en av sina värdefullaste insatser just i
propagandan — en propaganda, som
närmast varit att likna vid patriotisk service.
Dessutom påpekar också Dymling med
ali rätt, att "det säkraste korrektivet mot
missbruk av radion i det ena eller andra
syftet är och förblir radions egen
ofantliga publicitet". Vad han därvid tänker
på är att kritiken vakar. Men det
ligger också ett korrektiv i möjligheten att
koppla in andra stationer. "Den stora
trängseln i etern", varom talas på ett
ställe i Sven Wilsons intressanta
uppsats om de svenska
kortvågssändningarna, gör det möjligt för folk att följa vad
man tänker ute i andra nationer.
Så till vida är radion — trots ali
politisk agitation i motsatt anda — ett
demokratiskt instrument, som högst
följdriktigt tas ifrån medborgarna, då det
gäller att beröva dem deras frihet.
Radiotjänst årsbok 1941.
Aktiebolaget Radiotjänst, Stockholm. Häft.
4: 50.
Statsbidrag till musikerhjälp.
Vid slutet av föregående studiesäsong
blev det klart med den s. k.
musikhjälpen. Eftersom meddelande därom utgick
så sent som i mars månad blev det dock
endast ett fåtal musikcirklar som hade
möjlighet att utnyttja denna hjälp.
Den statliga musikhjälpen går ut på att
skaffa arbetslösa musiker sysselsättning
såsom instrumentalister, lärare,
instruktörer, dirigenter, notskrivare etc. hos
amatörorkestrar och musikcirklar.
Sysselsättningsperioden för varje musiker
får uppgå till högst sex månader.
Musikerna erhåller genom arbetsförmedlingen
fri resa från och till arbetsplatsen vid
anställningens början och slut och genom
Statens arbetsmarknadskommission
veckoavlöning.
Musikcirkel, som önskar komma i
åtnjutande av musikerhjälpen, skall
insända ansökan till Statens
arbetsmarknadskommission på för ändamålet fastställt
formulär. Detta formulär kan rekvireras
från Arbetsmarknadskommissionen.
För musikcirklar, som inte kan
ensamma sysselsätta anvisad musiker hela den
erforderliga arbetstiden (42 timmar per
vecka), gäller delvis andra bestämmelser.
Dessa cirklar skall samråda med
ABF-distriktets instruktör. Det kan nämligen
ordnas så att flera musikcirklar utnyttjar
samma musiker.
Blanketter för ansökan och närmare
upplysningar rörande musikerhjälpen
erhålles från Statens
arbetsmarknadskommission, Stockholm, eller från ABF:s
centralbyrå, Barnhusgatan 3, Stockholm.
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
