Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skapandets kris
Västerländska och österländska motiv för arbetet
Av Robert Braun
I.
Liksom Europa för hundra år sedan
ännu var ett fast fogat helt, för vilket
allt utanför dess gränser gällde som
avlägset, om än intressant kolonialland, så
var också uppfattningen om arbetet ännu
enhetlig. Det var något som angick
människan, den människa som var medveten
om sin ensartade, över hela den övriga
skapelsen upphöjda ställning i världen.
Människan arbetade antingen enligt den
pliktens lag, som hon själv uppställt för
sig, eller på grund av det behov av inre
utveckling, som likaledes har sitt
upphov i självmedvetandet, ett behov av en
så rik utformning av alla egenskaper och
förmågor som möjligt: alltså ett liv
människan levde ägnat åt personligheten,
såsom Goethe ville, att vi skulle uppfatta
det. I båda dessa fall stod människan i
arbetets medelpunkt: hon var skapare,
om också blott i en liten krets, allt efter
hennes särskilda förmåga och
omständigheterna. Man må ha mycket att
invända mot 1700-talets småborgerlighet, i
ett avseende hade den dock sitt värde:
den har möjliggjort det personliga
hantverket likaväl som en stor mångfald av
enskilda prestationer. På den tiden kun-
de envar, vilket samhällsskikt han än
tillhörde, genom sin gärning bevisa det
under, som hans individuella, blott en
gång givna existens innebar. Genom
denna sin gärning bringade man
facetterna av den i sitt inre förborgade
ädelstenen liksom att lysa — i enlighet med
ett stolt ord av Schelling: "Människan är
fritt skapande handling", eller: "Vi bliva
medvetna om vår absoluta frihet blott
genom gärningen". Även Carlyle hör
med sitt förhärligande av hjälten till de
män, för vilka arbetet är uppenbarelsen
av den i människan inneboende
gudomliga kraften. Han förkunnar utveckling
av det egna jaget, framställning av det
egna jaget, beprövning av det egna jaget
och symboliserar sig med bilden av ett
träd, som allt efter sin särart alstrar
stam, blad, blomma och frukt. Långt in
på 1800-talet gör sig denna tro på det
personliga skapandet gällande.
II.
Om man med detta gammaleuropeiska,
personliga sätt att förhålla sig i fråga
om motiven för arbetet jämför det
västliga, amerikanska sättet av i dag, blir man
lätt varse den stora skillnaden mellan dem
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
