Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ETT AMERIKANSKT UNIVERSITET
staterande, som gjorde slut på debatten
till hans favör. "Jag är själv medlem av
det kommunstiska partiet", sade han med
eftertryck, "jag har studerat programmet
ingående och vet, att det står så."
Ehuru detta argument inte var någon
logisk slutledning, utan snarare ett "sista
försök", medgav professorn att han
förmodligen hade orätt.
Jag har berättat denna tilldragelse för
att visa på den anda av tolerans och
förståelse, som man möter vid de
amerikanska universiteten. Det är ur en dylik
anda, som de amerikanska
bildningsprinciperna vuxit fram och tagit form. Något
kompromissande med dessa vill man inte
veta av. Det är därför en konst, en
mycket svår konst att vara lärare vid en
amerikansk bildningsinstitution, vare sig det
gäller folkskola eller universitet.
För en utländsk student kan de
undervisningsmetoder man tillämpar eller
rättare sagt, tolererar — stundom te sig
nästan groteska. Ett skämtsamt ordbyte
kan uppstå mellan lärare och elever, som
efter en stund urartar till rena driften
med varandra. Jag säger "urarta",
emedan det skulle betecknas så här hemma.
Men ingen förlorar det goda humöret, och
efter en skicklig manövrering har
professorn situationen helt i sin hand. Det
behövs blott, att han får skrattarna på sin
sida, så är hans ställning räddad, och
studenten, som kanske börjat gycklandet,
måste skratta med för att — som man
säger säve his face.
Vid ett annat tillfälle hände det, att en
elev kom inspringande mitt under
lektion. "Dröj med lektion några
ögonblick", ropade han, "jag glömde mina
böcker hemma." Och så rusade han ut
igen. Klassen brast i skratt, och
professorn skrattade hjärtligast.
Det är detta mänskliga drag hos
lärarna, deras sinne för livets
humoristiska situationer, som gör dem till sådana
förträffliga och framgångsrika
pedagoger. De glömmer aldrig för ett ögonblick,
att de själva varit unga. Ja, i själva
verket söker de bevara sin ungdom genom
att förstå ungdomen; stundom handla
och uppföra de sig även som denna, ty
då kan de lättare följa ungdomens
uppfostran och bildning, i alla uppförs- och
nedförsbackar.
Det är detta intima umgänge mellan
professorer och studenter, utanför så väl
som innanför klassrummen, som skapar
en anda av förtrolighet och tillit. Man lär
känna varandra. Få är de studenter, som
inte känner till sina professorers liv,
åtminstone i stora drag. De intresserar sig
för honom, inte blott i hans egenskap av
lärare, utan även, och i högre grad, i
hans roll av människa. Och lärarna vill
veta hur det går för deras elever, inte
enbart i skolan, utan också ute i livet.
Men detta är ett grundläggande
amerikanskt karaktärsdrag. Man söker det
genuint mänskliga bakom masken. Och
huvuduppgiften i den amerikanska
bildningen är att få fram den individuella
människan, fri och obunden. Det är
varje människas personliga och oförstörbara
värde, man ideligen betonar. En
människa kan synas obetydlig, men hon har
sitt personliga värde. Vid de
amerikanska läroanstalterna, de lägre så väl som
de högre, söker man "trolla" fram denna
skatt, denna personliga tillgång, som
ligger dold, ja, stundom helt gömd, inom
varje människa. Och man har lyckats på
ett enastående sätt, att vid de
amerikanska bildningsinstitutionerna skapa
värdefulla och dugliga människor och
medborgare.
Det är min absoluta övertygelse, att det
utomordentliga förhållandet mellan
lärare och elever i Amerika är amerikansk
bildnings största förtjänst och där
Amerika framför allt är den store
föregångaren. Vi i Europa må kritisera det
lättvindiga sätt varmed man tar på
bildningen i Amerika, men vi skall
då inte glömma, att vår uppfattning
om "lättvindigt" inte annat är än ett
försvar av en ingrodd vanföreställning,
om hur bildning bör bedrivas vid en
högre läroinstitution. Vi håller alltjämt
styvt på sådana ting, såsom "auktoritet"
(även för auktoritetens egen skull), "lyd-
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
