Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bristen på nationell instinkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna erinra oss Luther, huru alla hans samtids framsteg
– inom vetenskap och konst, inom upptäckter och forskning
– fingo lämna honom vapen i hand för den strid han förde.
Skillnaden är uppenbar, om vi jämföra detta med vår tid,
när den religiösa idén spelar en mycket mera undanträngd
roll i det offentliga lifvet. Vår tids kyrka fruktar mången
gång för vetenskapens och forskningens framsteg: den känner
att den icke har förmåga att taga dem i sin tjänst.
På samma sätt som Luthers reformationsarbete stod 1800-
talets nationalitetsrörelse i förbund med tidens alla
framsteg, det månde vara inom hvilket område som helst,
materiellt eller andligt. Hvarje nyupptäckt sanning gaf
tidens härskande idé ny styrka, och hvarje uppriktigt
sanningssökande följdes af tidsandan med hopp och sympati.
Ett tidehvarfs härskande idé förhåller sig nämligen icke
endast mottagande till tidens gärning. Den är tvärtom
själf en af de drifvande krafterna därtill, och till och
med den starkaste af dem alla. Nationalitetskänslan gaf
nytt lif och sin säregna stämpel åt allt både andligt och
materiellt arbete under 1800-talet, liksom reformationen
hade gjort under tidrymden 1517–1648.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
