Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordisk folktro och fornnordisk religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK FOLKTRO OCH FORNNORDISK RELIGION
5
de religionshistoriska teorierna, som ännu endast trefva
efter de rätta svaren.
Ty redan om de rent fundamentala spörsmålen råder
ännu tvist – så om frågan angående religionens första
orsak. För min del tror jag, att språket själft här ger
OSS en anvisning, ty språket är i själfva värket
konservativare än all världens teologi, och ordet gudsfruktan säger
oss, att det varit bäfvan för det okända, hemlighetsfulla,
som varit religionens upphof. I de högre utvecklade
religionsformerna har väl denna primitiva ståndpunkt ersatts
af en annan. Man har här onda och goda väsen, som stå
emot hvarandra och af hvilka de onda fruktas och de
goda dyrkas, och på en ännu högre ståndpunkt upphör
tron på en personlig ond makt. Men den ursprungliga
uppfattningen var enligt min mening den, att tillvaron
behärskades af väsen, hvilka hvarken kunde kallas direkt
goda eller direkt onda, utan närmast farliga d. v. s. af väsen,
som människorna framför allt hade att frukta.
Denna åsikt har väl blifvit bestridd, bl. a. af den
utmärkte religionshistorikern Robertson Smith, men i
grunden blir det blott en strid om ord, om man räknar denna
demontro såsom en lägre och äldre religionsform eller
anser, att värklig religion först då föreligger, när
människan känner sig stå i förhållande till välvilliga och
skyddande väsen. Demontron blir i så fall en förberedelse för
den religiösa kulten, och det är ju en smaksak, om man
vill eller icke vill inrymma denna förberedelse inom själfva
religionen.
På samma sätt synes det mig också vara en strid om
ord, då man, som några göra, så skarpt skiljer på kult
eller dyrkan och magi, genom hvilket väsendet i fråga
tvingas att gagna eller åtminstone icke skada människan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
