Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den nuvarande skolundervisningens brist på anpassning - c) Orsaken till konfliktens kvarstående inom skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ögnar man igenom folkbildningens historia efter den
stora folkvandringen, finner man, att under hela
medeltiden det enda, som där skulle kunna få namn av
teoretisk folkbildning inom skolan, utgöres av inlärandet på
latinska språket av »Pater noster» och »Ave Maria» samt
en del andra böner, som voro avsedda att bilda en fast
hållpunkt för det religiösa livet. Reformationen med dess
ofantliga inflytande på forskningens frihet hade i själva
verket på folkbildningen ej stort annan inverkan, än att
den på visst sätt för all framtid satte modersmålet i
latinets ställe. Men folkundervisningen avsåg fortfarande
uteslutande det religiösa livet.
Först från revolutionstiden kan man räkna den
moderna folkbildningens och den moderna folkskolans
uppkomst. I »mänsklighetens rättighetsförklaring» (déclaration
des droits de l’homme) fastslogs uttryckligen,[1] att samhällets
uppgift var att bereda sina medborgare jordisk lycka, och
detsamma uttalades såsom även folkbildningens mål.
Sedan med Rousseau revolutionstidens pedagogiska idéer
så småningom trängt igenom och folkskolor blivit allmänna,
har det ena världsliga ämnet efter det andra trängt in på
folkskolans läroområde, och kravet på ytterligare ämnens
införande har på långt när icke ännu tystnat. Man fordrar
— och det med rätta — såsom hörande till folkbildning
kännedom om landets borgerliga och kommunala lagar,
hälsovårdslära, någon kunskap i ett främmande levande
språk o. s. v. Och Spencer, som ju av många anses
såsom en auktoritet på även pedagogikens område, visar
genom sina exempel — sedan han uppställt den satsen,
att vår intellektuella uppfostran bör vara
(natur-)vetenskaplig — att han tänker sig undervisningen inom skolan
vidgad till ett sådant omfång och nedträngande till ett sådant
djup, att man väl kan häpna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
