Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Klerikalismen, Rousseau och kulturen. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är mycket sannolikt, att Rousseau fått den första
impulsen till sitt epokgörande arbete av Defoes Robinson
Crusoe. Känt är det, att Robinson är den enda bok,
Rousseau anser sig böra sätta i händerna på sin Émile
under en period av dennes uppfostran. Det är på en
obebodd ö, i isolering från all kultur och alla människor,
som denne okunnige gosse utvecklar sina anlag och
förvärvar sig först färdigheter och sedan vetande. Där är
han sig själv nog, är sin egen byggmästare, sin egen
åkerbrukare, sin egen boskapsuppfödare, sin egen krukmakare,
sin egen vävare, repslagare, skräddare och skomakare,
sin egen almanackförfattare, sin egen klockare och sin
egen präst.
Det är i isolering från kulturen Rousseau ville
uppfostra för att sedan genom de uppfostrade tillintetgöra denna
kultur, som på en gång är degenererad och degenererar,
om också han låter märka den avsikten att bibehålla det,
som han själv ansåg vara lämpligt. Rousseaus
eftersägare ha sagt detsamma, och då man från så skilda håll
som teologernas och Rousseaus kommit till enahanda
resultat, är det ej underligt, att sådana åsikter kraftigt
verkat.
Emellertid har det alltid visat sig, att det ideala
naturlivet står sig slätt vid det praktiska utförandet,
huru vackert det än kan taga sig ut i en på papperet
utkastad plan. I själva verket vill ingen människa
avsäga sig kulturen. Defoe måste till sist hjälpa sin
utmärkte hjälte genom att låta ett med kulturens alla
hjälpmedel utrustat skepp stranda på hans kust. Själva
Robinsons naturliv gjorde bankrutt. Minst av allt tror
någon tänkande människa, att vare sig teologerna eller
Rousseau, huru de än tänka sig skolan inrättad och
uppfostran ledd, kunna tillintetgöra kulturen eller ens hämma
den i dess gång.
Den skola är alltså ej framtidens, som vill väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
