Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Det ryska samhällsskicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
FÖRFATTNINGSSTRIDEN I FINLAND.
3. Det ryska samhällsskicket.
Ryssland, det stora öfvergångslandet mellan Europa och
Asien, de många folkstammarnas land, bland hvilka Ruriks
västerländska ättlingar för länge sedan förlorat sista spåret
af sitt västerländska ursprung, slavernas, letternas,
tatarernas, baschkirernas land har ju blifvit hvad det är
tack vare sin obegränsade förmåga att draga till sig och
smälta nya stammar till ett med de gamla. Ingen ny
surdeg har ännu förmått genomsyra det ryska väldet.
Medan revolutionerna rasat i det öfriga Europa
och statsförfattningarna aflöst hvarandra,
ståndsrepresentationerna vikit platsen för de modärna parlamenten, har Ryss
land ännu i dag undgått hvarje form af politisk folk
representation. Den lagstiftning, som finns, och de skatter, som
utkräfvas, ha bestämts af den enväldige monarken. Före
början af förra århundradet hände det visserligen, att ett
slags riksförsamlingar bestående af adel, präster och borgare
inkallades, men deras inflytande torde ha inskränkt sig
till att tsaren inhämtade deras mening. Efter Peter den
stores tillträde till regeringen upphörde äfven dessa
representationer. En enda gång har sedan dess en rysk
nationalförsamling varit sammankallad. Det var i midten
af förra århundradet, under Katarina II. Dess uppgift var
att förbereda en stor lagrevision, men dess arbete blef
utan frukt. De lagar, som finnas, ha därför icke framgått
ur folkets rättsuppfattning, hvilken i stället fått tämjas in
i dem. På 1830-talet samlades alla gällande lagar, och
denna lagsamling har sedan ökats med nya käjserliga
påbud, s. k. ukaser, mellan hvilkas innehåll råder en
babylonisk förbistring, som möjliggör alla slags
lagtolkningar. Tsarens vilja allena är lag. Men denna vilja växlar
naturligtvis ej blott med tronskiftena, utan ock med
nyckerna och under påvärkan af dem, som ha hans öra.
Därigenom kan det, som är lag i dag, upphöra att vara det i
morgon, för att ånyo blifva det i öfvermorgon. Själfhärskaren
är icke bunden af sitt ord “då vore han icke
själfhärskare“. Lag är således ingenting annat än tsarens vilja
för ögonblicket. För den stadga som ändå finns i det ryska
–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
