Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Förryskningsåtgärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
FÖRFATTNINGSSTRIDEN I FINLAND.
-
ha till uppgift att ordna rikslagstiftningens enhetlighet utan
att rubba storfurstendömets rättsliga särställning
mottogs af det finska folket, som allt för väl insåg, att denna
rikslagstiftning med den omfattning den från början fick
skulle komma att bestå just i en kränkning af landets
konstitutionella rättsställning. Trots opinionen i landet lät
senaten, påvärkad af de ryska hotelserna om att en vägran
skulle föranleda hela senatsinstitutionens indragning, förmå
sig att (med 11 röster mot 10) promulgera
rikslagsmanifestet. Såväl senatens som landtdagens representanter
vägrades tillträde till monarken, hos hvilken de ärnat
frambära de bekymmer, som öfver hela landet framkallats af
manifestet. Emellertid fortsatte landtdagen, ehuru med
tvekan, behandlingen af det värnepliktsförslag, som öfver
lämnats till densamma. Såväl inom adeln som
borgarståndet funnos de som yrkade på, att man borde afbryta
landtdagsarbetet, då dess fortsättande kunde tolkas såsom
ett slags godkännande af de principer, som i manifestet
lagts till grund för landtdagens värksamhet. Men mot små
minoriteter beslöto ständerna att fortsätta sitt arbete, såsom
om ingenting händt, såsom om man aldrig mottagit något
manifest. Detta hade nämligen icke innehållit någon
uttrycklig förklaring om, att dess principer skulle tillämpas.
på värnepliktsfrågans behandling. Men innan ständerna
blefvo färdiga med sitt beslut, afstängdes äfven denna
formella chance genom en ny proposition, hvilken
innehöll ett tillägg till den förra och öfverlämnades under
åberopande af rikslagsmanifestet af den 15:e februari.
Icke desto mindre beslöto ständerna att afsluta sina arbeten
på redan planerat sätt och utgående från det käjserliga
värnepliktsförslaget framlägga ett eget, hvilket innehöll
så stora eftergifter, som man möjligen ansåg sig kunna
underkasta sig. Dessa eftergifter för de ryska planerna
måste visserligen i ryska ögon te sig små, men uppfattades
i Finland äfven utom landtdagen såsom de yttersta, till
hvilka man kunde frivilligt gå, för så vidt man icke skulle
uppgifva maktens realitet för att få behålla dess sken, gifva
under konstitutionella former för att möjligen få
behålla dessa hvad man kunde förutsätta annars skulle
komma att tagas ändå. En dylik eftergift skulle ju för
öfrigt endast ha kunnat skänka räddning för ögonblicket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
