Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Förryskningsåtgärderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
FÖRFATTNINGSSTRIDEN I FINLAND.
mening om regeringen utan fara för efterräkningar. Rysk
polis (gendarmer) har inkallats i landet och spioneriet
ingår i dess medlemmars ordinarie sysselsättning.
Per telegraf få inga politiska meddelanden befordras,
som icke äro officiella. Telegrafvärket är ett fullständigt
ryskt ämbetsvärk, underkastat rysk censur.
Postledes har man hittills kunnat tämligen tryggt
meddela sig. Äfven postvärket är visserligen införlifvat
med det ryska, men har likväl bibehållit en viss frihet,
egen inhemsk personal och chef, egna frimärken o. s. v.
Därigenom har brefhemligheten kunnat bevaras. Planer
ha emellertid varit å bane att äfven härutinnan införa
rysk ordning ryska frimärken ha redan påbjudits för
all korrespondens på utlandet från den 15 aug. 1900 och
från 1901 för all korrespondens- med ett ryskt “svart
kabinett“, hvars uppgift är att öppna och undersöka brefven.
För närvarande är postcensuren inskränkt till tidningar
och andra öppna försändelser.
―
Förenings- och församlingsrätten har naturligtvis
drabbats af samma öde som yttranderätten. I anledning
af de framställningar, som gjorts om godkännande af
stadgar för “Fosterländska bildnings- samfundet“, föreningen
“Bildning i hemmen“, Sakkola ungdomsförening och ett
par andra föreningar med liknande syfte ingick
generalguvernören med begäran till monarken, att inga nya
föreningar tills vidare finge bildas i Finland utan särskilt
nådigt tillstånd för hvarje gång. Denna begäran behöfde
icke länge vänta på att bifallas. Tsaren behagade med
högst egen hand påteckna handlingen att han “icke
under nuvarande förhållanden såg någon nytta för folket
i tillvaron af föreningar“ och att framställning rörande
stadfästelse af stadgar hädanefter borde göras hos honom,
“dock icke före 1901“. Senare har den förklaring gifvits
af denna bestämmelse som väl egentligen innebär,
att under detta år inga föreningar skulle kunna
bildasatt stadgeförslagen dittills pröfvas af senaten och
generalguvernören, som i händelse han pröfvar föreningen ha
politiskt syfte äger rätt att uppskjuta ärendet till år 1901.
En liknande inskränkning har sedan drabbat
föreamlingsfriheten genom påbudet, att t. o. m. möten i
vetenskapligt inträsse samt för frågor rörande handeln
hädanefter ej få sammankallas utan generalguvernörens tillstånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
