Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fasa i den, därför att dess sköna harmoni arbetar
sig fram ur laglöshet och vild förvirring, dess
trygghet är trolöshet! Men det är just denna ångest, som
fängslar mest. På samma sätt också med kärleken,
när den skall vara intressant. Bakom den bör den
djupa, ångestfulla natt ruva, ur vilken kärlekens
blomma skjuter fram. Så vilar den vita näckrosen
sin kalk på vattnets yta, under det tanken ryser för
att störta sig ned i det djupa mörker, där der har
sin rot.
Jag har lagt märke till att hon alltid kallar mig
”min”, när hon skriver till mig, men icke har mod
att säga det till mig. I dag bad jag henne själv därom,
så påträngande och varmt jag förmådde. Hon började
göra det, en ironisk blick, kortare och snabbare än
som låter sig uttryckas, var nog för att göra det
omöjligt för henne, trots att mina läppar av all makt
uppmanade henne därtill. Denna stämning är
normal.
Hon är min. Jag anförtror det icke — såsom
det vedertagna bruket befaller — åt stjärnorna, jag
ser egentligen icke, vad denna underrättelse kan
intressera dessa avlägsna klot. Ej heller anförtror
jag det åt någon människa, icke ens åt Cordelia.
Denna hemlighet behåller jag ensam för mig själv,
viskar den liksom in i mig själv i de
hemlighetsfullaste samtal med mig själv. Det väntade
motståndet från hennes sida blev icke synnerligt stort,
däremot är den erotiska makt hon utvecklar
beundransvärd. Hur intressant är hon icke i sin djupa
lidelsefullhet, hur stor, nästan övernaturlig, är hon
icke! Hur snabbt förstår hon icke att dra sig
tillbaka för att undgå, hur smidigt förstår hon icke att
smyga sig in överallt var hon upptäcker en obefäst
punkt! Allt är upprört; men i detta elementenas
brus befinner jag mig i mitt rätta element. Och
ehuru upprörd är hon själv dock ingalunda oskön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
