Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1483—1526 - Johannes Fabri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppsalaklerken Andreas Simonis —, som berättar, att han av
ärkebiskopen och domkapitlet förordnats till korrektor vid
arbetets tryckning, men ber om ursäkt för de fel, som
insmugit sig på grund av hans oerfarenhet i tryckerisaker.
Sannolikt var också ett dylikt korrektorskap regel vid alla
kyrkliga arbeten, som utgåvos av ett stift eller ett kloster,
och Petrus Ingemari, som 1491 från Vadstena skickades till
Lübeck för att övervaka tryckningen av revelationerna, var
ganska säkert en dylik korrektor. Som vi sedan skola se,
funnos dylika korrektorer även under 1500- och 1600-talen,
och de spelade då en ganska viktig roll. Det är därför av ett
visst intresse att se, att ämbetets anor gå tillbaka ända till
den första boktryckartiden.
Fabri tyckes emellertid icke hava varit blott boktryckare
åt andra förläggare, utan även själv börjat en
förlagsverksamhet, som röjer en viss affärsblick. Som man torde erinra
sig, hade alla de böcker, som förut utgivits, varit på latin, så
icke blott alla, som tryckts på beställning av ett stift eller ett
kloster, utan även de, som av boktryckarna själva utgivits
på spekulation. Förläggarna hade således blott vänt sig till
den latinkunniga publiken. Men redan de äldre
Lübeckbok-tryckarna hade insett, att det fanns en avsevärt stor läsekrets
också för plattyska böcker, och förmodligen hade ganska
många dylika letat sig väg till Sverige, där ju städernas
befolkning var starkt uppblandad med tyskar.
Tullräkenskaperna i Lübeck vittna om, att bokpackor då och då avgått
till Sverige, tydligen icke blott med latinska böcker. Ghotans
tryckeri i Lübeck, där Fabri med all sannolikhet varit
anställd, hade i varje fall tryckt en mängd böcker på plattyska,
och det var därför en ganska god idé av Fabri att nu söka
en svensk, icke latinkunnig läsekrets. I det syftet utgav han
1495 en liten uppbyggelseskrift av den berömde franske
me-deltidsteologen Johannes Gerson: Bock aff dyäffwlsens
fräs-tilse, som är vår första på svenska tryckta bok. Då man
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
