Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1520—1611 - Översättaren av 1526 års Nya Testamente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifterna å ena sidan och de tryckta arbetena å den andra
sidan ingår ej i Lindqvists plan, men som det förefaller
föreligga även här betydande olikheter, och för min del kan
jag således ej komma till något annat resultat, än att denna
angelägenhet betraktats såsom korrektorns, ej såsom
författarens sak. Vad till sist Nya Testamentet beträffar, visar det
sig av Lindqvists undersökningar, att vi här varken hava
Olavus Petris eller Laurentius Andreæs stavning och
språkformer, ehuru dessa enligt Lindqvist mera närma sig
Laurentius Andreæs än Olavus Petris, och härvid gör han den
intressanta iakttagelsen, att språket i förra delen av
översättningen har en karaktär, i senare delen en annan — ehuru
ingendera fullt överensstämmer med vare sig Olavus Petris
eller Laurentius Andreæs. Olikheten kan, så vitt jag förstår,
enklast förklaras därav, att två korrektorer här varit
verksamma — något som även av andra skäl måste anses
sannolikt.
Att på grund av stavningen — och dit räknades på
1500-talet också språkformerna — vilja bevisa, att den eller den
varit författare till ett arbete, låter sig således icke göra.
Att våra dagars språkmän likväl slagit in på denna väg, kan
blott förklaras av den vikt, de själva fästa vid denna fråga.
Men att den, i vår tids mening, varit tämligen likgiltig för
1500-talets författare, visar sig lätt vid ett studium av den
ytterst vacklande ortografien i deras egna handskrifter. Och
än i dag bestämmer ju korrektorn ofta stavningen. Skulle
författarens ortografi vara det avgörande, skulle jag lätt
kunna bevisas icke hava skrivit de arbeten, som jag under
mitt namn utgivit, 1y i de flesta fall har min stavning icke
iakttagits i dem, utan vanligen tryckeriets. Någon gång har
den vän, som hjälpt mig vid korrekturet, fått begagna sin
stavning, ty själv har jag varit alldeles likgiltig för hela
saken. Och på 1500-talet var denna likgiltighet ännu mera
allmän.
7^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>