Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - Förberedelserna till den nya tiden - 1618 års bibel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pas. Men — fortsätter det — »efter riket är stadt uti stor
oförmögenhet» och svårligen kan umbära en så stor summa
som erfordras, så hemställdes, om bibeltrycket kunde
överlämnas åt en privat förläggare, som skulle hugnas med ett
tio års privilegium (SchUck: Bokhistoria 22—28).
Därmed fick frågan tills vidare förfalla. Karl tänkte väl
på att trycka bibeln i Nürnberg, men ej heller det blev av,
och det var först Gustav Adolf, som satte det viktiga
arbetet i gång. Emellertid utvecklades regeringens
förlagsverksamhet betydligt redan under Karl IX, dels genom de
vidlyftiga statsskrifter, som han lät utgå, dels genom det
lagarbete, för vilket den energiske konungen intresserade sig.
Hans mening var att låta trycka alla våra gamla
landskapslagar, ehuru nu endast Upplands- och Östgöta- (1607) samt
Hälsingelagen (1609) utkommo. Men 1609 utgav han
»Swe-riges Rijkes Landzlagh», till vilken 1618 anslöt sig
»Sweri-kes Rijkes Stadz Lagh». Förut hade man endast haft i
regeln dåliga och i detaljerna mot varandra stridande
handskrifter att vid rättskipningen följa. Tryckningen var således
i hög grad nödvändig.
1618 ård bibel.
Regeringen hade, som härav framgår, börjat en vida mera
omfattande förlagsverksamhet än de första
Vasakonungarnas. Men någon fast ekonomisk basis hade denna icke,
och de anslag, som behövdes, anvisades tillfälligtvis. Den
som här, liksom på nästan alla områden, gjorde slag i
saken var Gustav Adolf. Först gällde det naturligtvis att
bringa det så länge debatterade bibel trycket till stånd. På
den första riksdagen under Gustav Adolfs regering, i
Nyköping, i slutet av 1611, framkom prästerskapet ånyo med
sin gamla begäran, att bibeln med nådigt privilegium skulle
tryckas i Uppsala — sedan liturgisttiden tyckes man hava
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
