- Project Runeberg -  Den svenska förlagsbokhandelns historia / Senare delen /
10

(1923) [MARC] [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Censuren före 1766 - Censuren efter 1766

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

granskar och dömer, derifrån undantages». Med denna
inskränkning var i själva verket all diskussion i dylika frågor
förbjuden. Då man varken fick yttra sig om gällande lag
eller om dess tillämpning, är det svårt att förstå, vad man
egentligen skulle få yttra sig om. Då Loenbom 1766
begärde att få trycka kanslirådet Ehrenstens för mer än hundra
år sedan författade skrift om skattemannarätt, fann censor
detta politiskt betänkligt (R. A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E XIII. 3).
Och man kunde ej undgå förbudet genom att trycka dylika
skrifter utomlands, ty 1748 förbjöds detta. Alla exemplar av
utrikes tryckta svenska skrifter skulle beslagtagas, och vitet
sattes till 1000 daler smt. Censor skulle i packhuset noga
efterse och granska alla skrifter, som infördes från utlandet.

Huru denna censur skulle återverka på
förlagsverksamheten, är lätt att förstå. För det första inskränkte den ju
högst betydligt det område, där den kunnat göra sig gällande.
Men den olägenhet, som väl närmast mest kändes, var
den tidsutdräkt, som censuren medförde, särskilt för den
religiösa litteraturen, som först skulle granskas av vederbörande
konsistorium och sedan av censor. Ofta togo sig dessa
mycket rundlig tid.

Censuren efter 1766.

Dessa olägenheter, till vilka jag senare skall återkomma,
försvunno väl genom tryckfrihetsförordningen av 1766, men
varken fullständigt eller för någon längre tid. Redan i
slutet av 1750- och början av 1760-talet hade röster gjort sig
hörda för en fri yttranderätt, författare som Forsskål,
Norden-crantz och Chydenius hade uppträtt, och 1766 svängde den
allmänna meningen alldeles om. Den tryckfrihetsförordning,
som utkom den 2 december 1766, inledes just med en
förklaring om det fria ordets betydelse: »Thenna frihet bör

1O

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:42:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forlag/2/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free