Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Censuren efter 1766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungens höghet och rätt. Den preventiva censuren hade
därmed på visst sätt införts på nytt, ehuru den nu
överlämnats åt en ofta obildad boktryckare, som naturligtvis ej
vågade riskera sitt huvud genom att trycka en skrift, som
kunde råka ut för denna så ytterst tänjbara paragraf. I andra
fall ställdes boktryckaren ensam till ansvar.
Särskilt riktade sig regeringens allt starkare ljusskygghet
mot den periodiska pressen, som genom 1785 års förordning
gjordes alldeles beroende av regeringens godtycke, och genom
samma förordning återfördes ånyo en del av den preventiva
censuren. Intet teaterstycke fick nämligen uppföras eller
tryckas utan föregående tillstånd av hovkansleren. I en ny
förordning, två år senare, förklarades varje utlåtelse, »som
war stridande mot Kongl. Maj:ts författningar», såsom
hög-målsbrott, och 1792 förbjöds tryckningen av allt, som rörde
konungens och Riksens ständers göromål och de finans- eller
andra ärenden, som konungen skulle till ständerna överlämna.
M.en så snart Reuterholm kommit till makten, debuterade
han med ett stort deklamationsnummer, den nya
tryckfrihetsförordningen av den 11 juli 1792, som i svulst och
oreda söker sin like. Allt blev nu fritt igen »undantagandes
i Religionsmål», där det skulle förbli vid det gamla. Denna
frihet blev emellertid mycket kortvarig, ej ens ett halvår, ty
i en »varning» av den 21 dec. s. å. började redan reträtten:
»Som Wi med högsta missnöje förnummit, huru som åtskillige
antingen oförståndige eller kitslige Författare wågat at uti
deras skrifter drifwa och förswara sådana förgripliga satser,
hwilka icke mindre påsyfta än upphäfwandet af
Regeringssättet, af den i Samfundet faststälde ordningen och af det
lugn och den säkerhet, som hwar Man i Samhället och under
Lagen njuta bör, så hafwa Wi, likmätigt Wår konungsliga
plikt, ansett Oss icke längre kunna uppskjuta at öfwerlämna
slika fredsförstörande och upproriske skrifter till Lagens
alf-warsamma åtgärd och straff.»
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
