Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Utomståendes privilegiiansökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiesewetters rätt var ganska klar. Men baron Palmqvist
var en hög herre, och det betydde mera än en stackars tysk
bokhandlares rätt. Dessutom hade, såsom vi sedan skola se,
Palmqvist en sällspord talang att puffa för sig själv. Censor
librorum, till vilken ärendet remitterades och som icke kunde
giva Kiesewetter orätt, föreslog en kompromiss: att baron
Palmqvist »förenar sig med förra förläggaren, så att dess
anmärkningar och förklaringar kunna sättas under texten» (R.
A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E. IV, 18). Kanslikollegiet var ytterst
villrådigt och ville vänta på det nya Boktryckeri-reglementet, som
samma år skulle komma ut. Därefter remitterades ärendet
till Vetenskapsakademiens matematiska klass, som svarade,
»det en sådan uplaga af bemelte Aritmetica, som Baron
Palmqvist föreslagit, skulle wara gagnelig och nyttig för dem,
som ej tillförne äga någon kunskap uti mathematiska
wetten-skaperne eller hafwa tillfälle att njuta muntelig underwisning».
Med stöd av detta magra utlåtande, som ej alls berörde
rättsfrågan, tillstyrkte kanslikollegiet, icke blott att tio års
privilegium skulle utfärdas för Palmqvist, utan ock att han
skulle befrias från charta sigillata-avgiften. Till Kiesewetters
protest tog man ingen hänsyn, »emedan Kiesewetters
Privilegium nu redan til ända gått och denna bok, som med
anmärck-ningar blir försedd, på det sättet är mycket olika med den
af Kiesewetter giorda uplagan» (R. A. Kanslikoll. prot. 1752).
Det av kollegiet förordade privilegiet beviljades ock av Kungl.
Maj:t, och som vi sedan skola se, lyckades den energiske
Palmqvist att rent av tvinga sin bok på universitet och skolor.
Enligt Boktryckeri-reglementet hade man icke rätt att
utan auktors tillstånd översätta ett i Sverige författat arbete.
Men även denna klara föreskrift sökte man att bliva fri från.
Salvius hade givit en magister Plenning i uppdrag att på
latin skriva en logik. På denna lärobok hade Plenning fått
privilegium, som inköpts av Salvius, vilken även betalat
Plenning författarhonorar. Men icke dess mindre begärde
1^0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
