Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Utomståendes privilegiiansökningar - Kolmodins Qwinnospegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en magister Aurell privilegium på en svensk översättning
av detta arbete. Denna gång, då motståndarna voro mera
jämställda, iakttog likväl kanslikollegiet större rättvisa än vid
fallet Palmqvist. Ansökningen remitterades till Salvius, som
anförde, »det han först betingat med auctoren at emot
weder-gällning utarbeta denna Logica, sedan tilhandlat sig des erhållne
Privilegium och däruppå giordt en stor och kostsam uplaga,
hwaraf en myckenhet exemplar ännu ligga oförsålda, så at
han skulle komma ansenligen at lida, om denne öfwersättnings
tryckande bewiljades, emedan det wore onekeligit, at en
swensk öfwersättning, huru den ock wore beskaffad, hindrar
det latinska förlagets afsättande».
Kanslikollegiet ansåg sig också med stöd av det visserligen
ännu ej utfärdade Boktryckeri-reglementet kunna avslå Aurells
begäran, emedan enligt reglementet »intet original, som här
i Riket är författadt och uplagdt, får öfwersättas och tryckas
utan auctors eller des rätts innehafwares samtycke».
K o l m od i ns Qu> i nnoopegel.
Från förlagsrätten vända vi oss till frågan om författarnas
ekonomiska ställning till förläggarna.
Redan under 1600-talet ha säkerligen verkliga
författar-honorar utbetalats, ehuru jag ej kunnat finna några mera
detaljerade uppgifter därom. Det vanligaste sättet att
honorera en auktor tyckes dock hava varit, att han av
förläggaren erhöll ett antal friexemplar, som han sedan själv fick
avyttra, varjämte han genom att dedicera arbetet till en eller
flera skaffade sig ett extra tillägg. Systemet fortlevde även
under 1700-talet, ehuru man då allt mer och mer övergick till
ett bestämt penningbelopp.
Ett arbete, som, ehuru skrivet och tryckt först 1732, likväl
tillhör stormaktstidens litteratur, är prosten Olof Kolmodins
1^1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
